Länge räckande skada/Long-Lasting Damage...

Vill översätta stora delar av kapitlet ”Creating Connections – Long-Lasting Damage” ur Jennifer Freyds bok "Betrayal Trauma - The Logic of Forgetting Childhood Abuse" sidorna 172-176 (se tidigare blogginlägg om denna bok; här och här).

”Länge räckande skada”… Konsekvenserna är inte harmlösa, utan räcker livet ut.

Ja, för det är det det handlar om man inte fått eller getts möjlighet att bearbeta… Se också blogginlägget om ACE-studien.

”…fakta kvarstår att de som har upplevt sådana brott [sexuellt övervåld, mellanmänskligt våld och kränkningar av barn] kan lida långt räckande psykologiska skador [dvs. de får livslånga konsekvenser om de inte bearbetas, de är inte harmlösa].

En sorts långt räckande skada som dessa misshandlade kan lida av är skada som är resultat av blockering av information från inre mentala mekanismer som är gjorda för att förse människan med förståelse av världen. Mekanismer som tillåter en att uppskatta pålitligheten hos andra människor och trovärdigheten av diverse påståenden påverkas av det återkommande kvävandet eller undertryckandet av information in i eller ut ur dessa [mekanismer]. Precis som arm- och benmuskler blir skadade och även tillbakabildade av underanvändning eller ickeändamålsenlig användning, så kan också inre mentala mekanismer lida av underanvändning eller ickeändamålsenlig användning.

Överlevare av sexuella övergrepp lider också vanligen skada i sin förmåga att njuta av sin sexualitet. Deras sexuella beteende kan också vara antingen överdrivet begränsat eller överdrivet promiskuöst; både extremerna kan begränsa både intimitet och njutning. Denna skada på sexualiteten liknar skadan på tillitsmekanismerna, vilket troligen leder till en över- eller undervillighet att lita på.

Skada på ens sexuella varande kan orsaka ett sammanbrott i förmågan att fritt samtycka till sexuella aktiviteter med en annan människa, sexuellt beteende kan se ut att vara samtycke på utsidan men behöver inte vara verkligt samtycke. Hur kan sex se ut att vara samtyckande, men utan att verkligen vara samtyckande? Om olikhet i makt föreligger (som det gör i vuxen-barn, lärare-elev och terapeut-klientsex) så är det fria samtyckandet hos den med mindre makt allvarligt komprometterad. Men även om det inte finns yttre maktskillnad, kan sex som ser ut att vara samtyckande inte vara det.

Det finns säkert många mentala mekanismer som är involverade i bestämmande om sex är samtycke eller inte, men för enkelhetens skull, låt oss kalla denna samling av mekanismer för ”the Consensual Sex Decision Mechanims” eller CSDM (ung. samtycke-till-sexmekanismerna). CSDM är ett set mentala funktioner som, i avsaknad av yttre tvång, tillåter en person att göra ett val om han/hon vill engagera sig i sexuellt beteende (eller fortsätta att engagera sig i sexuellt beteende, eftersom denna mekanism bör vara konstant aktiv under sex). ’Yttre tvång’ inkluderar här inte bara sådant som innebär eller är fysiskt tvång eller uppenbar psykologiskt tvång, utan är också mer subtilt tvång i maktojämlikhet. Låt oss vidare anta att CSDM har en naturlig mognad som under hälsosamma, ideala förhållanden blir fullt fungerande i tidig vuxenhet.

Samtyckande sex är möjlig bara när två nödvändiga förhållanden är tillfredsställda, av vilka ingen av dem ensamt är tillräckligt: situationen måste vara fri från allt yttre tvång, även subtilt tvång; och varje deltagare måste ha ett fungerande CSDM. Ett skadat CSDM kan förklara varför somliga människor är så sårbara för subtilt yttre tvång. Kvinnor som blev kränkta som barn har en högre grad av vuxna plågor än kvinnor som inte blev kränkta som barn [mer utsatta både för andras och egen destruktivitet, mer eller mindre synligt eller uttalat, vissa kan dölja det, lever i sådana omständigheter, kan bemästra det med intellekt osv.].

När CSDM fullt verkar har det en rik och genomgående input; det är till fullo informerat om alla aspekter av tillgänglig verklighet. Det har också en rik och genomgående output; överslaget som CSDM producerar [bedömningen CSDM "gör"] bestämmer påföljande sexuellt beteende helt och fullt. Dessutom, jag föreslår att ett fullt fungerande CSDM producerar medvetet förstående/upplevande om önskan och val som kan verbaliseras och delas.

Utan fullt fungerande CSDM stänger människor av på något sätt (de misslyckas att ha normalt knutet mentalt bearbetande och de misslyckas att integrera detta bearbetande med medveten närvaro). Jag misstänker att en stor andel sexuella möten i vårt samhälle sker mellan människor utan fullt fungerande CSDM, så att även utan yttre tvång är de inte fria inuti att säga nej eller ja [min kursivering].

Man kan samtycka med blandade känslor; att samtycka garanterar inte avsaknad av ambivalens /…/ Men samtycke inkluderar antagandet att man har makt/kraft att fatta ett beslut eller val /…/ Ett fungerande CSDM betyder bara förmågan att värdera och göra ett val på ett helt och fullt sätt; det betyder inte att alla val kommer att vara lätta att fatta eller kommer att göras utan ambivalens. Dessutom betyder inte ett fungerande CSDM med nödvändighet att varje sexuell akt föregås av medvetet val.

Men om den potentiella sexualpartnern till en person har ett skadat CSDM? Har människor en legal, moralisk eller etisk förpliktelse att uppskatta sin partners CSDM (med andra ord, är de ansvariga för att bestämma om den andra personen är förmögen att fatta ett val)? /…/ När CSDM är skadat på grund av tidigare plågande blir frågor om upptäckt och ansvar subtilare. Och det finns andra frågor: om en ung persons CSDM inte är riktigt moget men hennes kronologiska ålder är bortom den för lagstadgad våldtäkt? Och graden – om personen är bara litet påverkad, bara litet grann omogen, bara litet skadad av plågande? Jag vet inte svaren (och jag misstänker att de skulle skilja sig beroende på om det är lagliga eller mellanmänskliga ansvar som är frågan), men frågan behöver funderas på. Om vi bara fokuserar på om yttre tvång eller våld användes vid tidpunkten för den sexuella händelsen själv, så missar vi en annan, lika viktig determinant av samtycke till sex, en som är inre.

Kanske förklarar existensen av ett skadat CSDM omfånget av transliknande sexuellt beteende, som gör alla sorters smärtsamma handlingar möjliga, inkluderande användande av sex som våld. Det verkar som en persons sexuella beteendesystem kan fungera anmärkningsvärt effektivt även till och med när personen lider av dissociation och att translika sinnestillstånd (och till dessa relaterade ritualiserat upprepade beteenden) under sex är väldigt vanliga. Ur ett evolutionärt perspektiv; ett väldigt robust sexuellt beteendesystem skulle vara logiskt, som fungerar under extremt psykologiskt utarmande förhållanden.

Varför är så många människor CSDM skadade så mycket av tiden? Jag tror att svaret kan hittas i plågande och, mer allmänt, en genomträngande ohälsosam socialiseringen som har sina rötter i dysfunktioner inom familjen. Jag tror att problemet med skadade CSDM kan relateras till sammanbrott i de mekanismer som stöttar beslutsfattande om tillit – mekanismer som också kan bli skadade av plågande och förräderi/bedrägeri. Plågande urholkar andra överlevnadsbehov mot naturlig mognad hos CSDM (eller mer allmänt tillitsmekanimser) sådana som att överleva, det växande barnet håller ifrån sig information som skulle tillåta CSDM att utvecklas. Med andra ord, barnet – eller den beroende vuxne, måste koppla bort CSDM i kroniska äktenskapliga våldtäkter för att tillåta underhållande av avgörande överenskommelser om tillgivenhet,

Sålunda minskar CSDM för att det måste göra så för att skydda individen. Med det följer att ett felaktigt CSDM inte är tecken för patologi utan ett symtom för misshandel som kan bli en källa till fortsatta problem. Till exempel så så snart en yttre situation är relativt fri från tvång skulle det vara fördelaktigt för en person att ha ett fullt fungerande CSDM. Men om CSDM:et var tillräckligt skadat genom plågande eller socialisation, skulle han eller hon kunna missa möjligheten att uppleva samtycke i sex. Precis som i skadade tillitsmekanismer så tror jag att skadade CSDMs kan helas effektivt med ändamålsenligt stöd.”

Så det finns hopp!! Och det är inte omöjligt!!

-//-
I have translated almost the whole chapter (see above) to Swedish.

But will quote parts of the English text:

“…the fact remains that those who have experienced such crimes [sexual assault, interpersonal violence, and child abuse] may sustain long-lasting psychological injuries.

One sort of long-lasting injury that those abused may suffer is damage resulting from blockage of information to internal mental mechanisms designed to provide understanding of the world. Mechanisms that allow one to assess the trustworthiness of other people an the credibility of various claims are affected by the continual stifling of information into or out of them.”

So your whole life is influenced; what you perceive and how, your relations, everything - probably… And will influence your whole life if you haven't got opportunity to process them. Are definitely not harmless.

“Sexual abuse survivors also commonly suffer damage to their ability to enjoy sexuality. Their sexual behavior may be either excessively restricted or excessively promiscuous; either extreme can restrict both intimacy and pleasure. The damage to sexuality is similar to the damage to trust mechanisms, which is likely to lead to either an over- or an underwillingness to trust.

Damage to one’s sexual being may cause a breakdown of the ability to freely consent to sexual activities with another person. Sexual behavior may look consensual on the outside but not really be consensual /…/ even if there is no external power differential, sex that appears to be consensual may not be.

There are probably many mental mechanisms involved in determining whether sex is consensual or not, but for simplicity let us call the collection of these mechanisms the Consensual Sex Decision Mechanism, or CSDM. The CSDM is the set of mental functions that, in the absence of external force, allows a person to make a choice about whether to engage in sexual behavior (or continue to engage in sexual behavior, as this mechanism should be constantly active during sex).”

“Without fully operational CSDM people dissociate in some way (that is, they fail to have normally connected mental processing, and they fail to integrate that processing with conscious awareness). I suspect that a great proportion of sexual encounters in our society take place between people without fully operational CSDMs, so that even without external force they are not internally free to say no or yes.”

“Perhaps the existence of impaired CSDMs explains the extent of trancelike sexual behavior, which makes possible all sorts of hurtful acts, including the use of sex as violence /…/ trancelike states of consciousness (and related ritualized repetitive behaviors) during sex are very common /…/ Why are so many people’s CSDMs damaged so much of the time? I think the answer can be found in victimization and, more generally, a pervasive unhealthy socialization that has its roots in dysfunctions within the family /…/ a faulty CSDM is not sign of pathology but a symptom of mistreatment that may turn into a source of continued problems /…/ if the CSDM was sufficiently damaged by victimization or socialization, he or she might miss the opportunity to experience consensual sex. As in damaged or disengaged trust mechanisms, I think damaged or disengaged CSDMs can be healed effectively with appropriate help.”