Att ta bort skygglappar, komma i förbindelse/Removing Blinders, Becoming connected…

Jennifer Freyd skriver så fint i kapitlet ”Creating connections – Removing Blinders, Becoming Connected” på sidorna 194-196 i sin bok ”Betrayal Trauma – The Logic of Forgetting Childhood Abuse” ISBN 0-674-06806-8, så jag vill försöka översätta hela detta kapitel:

”Kärlek och glädje är inte avsaknad av smärta, ont och rädsla. Världen är samtidigt oändligt hemsk och oändligt underbar och fastän det kan vara omöjligt för oss att se bortom hemskheten eller undret vid varje givet ögonblick, så ogiltigförklarar inte det ena det andra. Vårt sinne är som våra känslor och vår smak: det bedrar oss genom att blanda två sensationer till en. Lemonad består av sur syra och sött socker – det är bara en illusion att det är antingen väldigt sött eller väldigt surt.

Ibland är vi så överväldigade av hemskheterna i vår värld att vi blir blinda för dess under; ibland är vi lyckliga nog att bli så överväldigade av undren i världen att vi blir blind för dess hemskheter. Fragmenterade av bedrägeriets blindhet ser vi ibland varken hemskheten eller undret. Men oavsett om vi ser dem eller inte så existerar båda elementen.

Psykologisk hälsa och uppfyllande, konstruktiva relationer har gemensamt helhet, integration och förbindelse/anknytning. Fastän en viss mängd delat medvetande kan vara anpassat, även nödvändigt, för att fungera, i det stora hela så blir vi förminskade genom att vara separerade från delar av oss själva och andra.

Om du är blind för tecken att din intima partner har en affär kan du lyckas att få relationen att inte ända. Men vad för sorts relation är det och vilket syfte fyller den? Ibland kan förnimmelsen av beroende vara riktig; en kvinna – speciellt med små barn – kan vara finansiellt beroende av sin man. Om denna kvinna är blind för sin makes bedrägeri och kränkningar, kan detta tjäna den omedelbara överlevnaden för hennes barn och henne själv. Men ofta kan förnimmelsen av beroende vara resultatet av tidigare eller nuvarande psykologisk manipulation; flykt och förändring kan vara möjlig, men kvinnan kanske inte ser några alternativ alls. Oftare än inte, tror jag, är en vuxens upplevelse av beroende felaktig/oriktig. Människor kan alltför lätt manipuleras att tro att de inte har några alternativ och sålunda står de i maskopi med sitt eget självbedrägeri.

Det är också tragiskt, och alltför vanligt, att en rädsla för tillit begränsar intima relationer mellan pålitliga/trofasta individer. Denna rädsla för tillit är ett sorts bedrägeriets blindhet utan bedrägeri. Personen är ovillig att titta, av rädsla för att hitta bedrägeri. Sålunda tjänar blindheten som skydd mot relationen, men till priset av intimitet.

Omedvetenhet, att inte veta, att glömma, att dissociera – att vara mindre anknuten inuti – kan vara adaptivt om den yttre situationen är sådan att medvetenhet, vetande, komma ihåg och integration kan vara livshotande. För ett barn som är beroende av en misshandlande förälder kan avsaknad av inre förbindelse/anknytning hjälpa det att behålla någon slags yttre anknytning till viktiga andra. Men jag håller inte med Daniel Goleman (1985) som hävdar att medan sanning generellt är en god sak så kan ibland privilegierade medlemmar i vårt samhälle bäst tjänas genom att leva med ’vitala lögner’ i vilken sanningen bäst ska hållas från en själv och ens intima partner. Och jag håller inte med Elizabet Loftus förslag till terapeuter: ’Istället för att uppehålla sig vid misären i barndomen och grävande i sexuella trauman från barndomen, varför inte fördriva tiden med något helt annat… En kompetent terapeut kommer att hjälpa andra att stötta och assistera klienten och hjälpa klienten att rikta känslor av tacksamhet mot dessa viktiga andra’ (1995, s. 28). Terapeutstyrda känslor av tacksamhet är inte något material för anknytning/inre förbindelse eller intima relationer.

Blindhet eller avsaknad av anknytning, vare sig verkligen behövd eller inte, är ytterst tragiska lösningar till liv. Dessa anpassningar hindrar oss från att känna oss själva och andra fullt ut. Vi slutar fragmenterade både internt och externt – utarmade/utsugna andligt och socialt. Vi har lärt oss att detta är sättet att överleva på, en sorts minimistrategi. Det kan verka som en god lösning när vi är begränsade av ett omedelbart sammanhang, men det begränsar allvarligt mänsklig potential.

Det kräver mod att riskera anknytning. Audre Lorde, en poet, en svart kvinna som levde genom förtryck och bedrägeri, hittade ett sätt att vara djupt anknuten inuti, till andra, och till samhället omkring henne. Hon gjorde detta utan att förneka hemskheterna i verkligheten och utan att ge upp hoppet om framtiden. Hennes lösning var både inre växt och yttre agerande: ’När jag vågar vara kraftfull, använda min styrka i min visions tjänst, då blir det mindre viktigt om jag är orädd eller inte’. (1980, s. 15).

Överlevare från sexuella övergrepp i barndomen och bedrägeriets trauma har lärt sig att ’cope’ genom att vara ickeanknutna internt för att klara en minimal yttre anknytning. Men med den vuxnes frihet och ansvar kommer potentialen att bryta tystnaden, att använda röst och språk, att främja inre integration, en djupare yttre anknytning och social förvandling. Genom kommunikation – integration inom oss själva och anknytning mellan individer – kan vi bli hela, förkroppsligade, medvetna, vitala/levande och kraftfulla.”

-//-

I translated “Removing Blinder, Becoming Connected” in the chapter “Creating Connections” in Jennifer Freyd’s book “Betrayal Trauma”, the whole of it, which I like so very much. And will quote parts I like most of the English text.

“Sometimes we are so overwhelmed by the horror of our world that we are blind to its wonder; sometimes we are fortunate enough to be so overwhelmed by the wonder of the world that we are blind to its horror. When fragmented by betrayal blindness we sometimes see neither the horror nor the wonder, But whether we see them or not, both elements exist.

Psychological health and fulfilling, constructive relationships have in common wholeness, integration and connection /…/ …often the perception of dependency is the result of past or current psychological manipulation; escape and change may be possible, but the woman [man it can be too?] may not see those options at all. More often than not, I suspect, an adult’s perception of dependency is erroneous. People are too easily manipulated into believing they have no options, and thus they collude in their own self-deception.

It is also tragic, and all too common, when a fear of trust limits intimate relationships between trustworthy individuals. This fear of trusting is a kind of betrayal blindness without the betrayal. The person is unwilling to look, for fear of finding betrayal. Thus, the blindness serves to protect the relationship, but at the prize of intimacy /…/ Therapist-directed feelings of gratitude are not the stuff of connection and intimate relationship.

Blindness and lack of connectedness whether truly needed or not, are ultimately tragic solutions to life. These adaptations keep us from knowing ourselves and others fully. We end up fragmented both internally and externally – impoverished spiritually and socially /…/ it seriously constrains our human potential /…/ Survivors of childhood sexual abuse and betrayal blindness have learned to cope by being disconnected internally so as to manage a minimal kind of external connection. But with adult freedom and responsibility come the potential to break silence, to use voice [Grossman!] and language to promote internal integration, deeper external connection, and a social transformation, Through communication – integration within ourselves and connection between individuals – we can become whole; embodied, aware, vital, powerful.”

My nephew Jonatan 10, started to paint my face when I was burning three CDs with photos… He laughed while doing it!! As if he did something half forbidden.

On Wednesday they, my sister, her husband their two sons, were to Stockholm (Råsunda for those who know), Fia, their daugther wanted to be at home and I think she enjoyed it, to watch a football match between Sweden and Iceland and then they probably got painted in their faces with our flags blue and yellow colors!!! My brother in law had had a blue and yellow wig (peruk in Swedish) on… And so on... They like such "childish" things! :-)

Jonatan painted and painted!!! And I burned and burned, both very occupied and concentrated! He painted in a thick blue layer - that I was aware of after all, so I wasn't totally disconnected! In form of a cross. On my lips too, my ears, pieces of the hair…

“You must show mom and dad!!!”

Jonatan thought - finally. So, yes, they had to see the result! They sighed and laughed!!
They offered tea and a newly baked cake to it (as a comfort, or?:-)). When I drank the tea, the cup got blue!!!! And it started to itch under all this paint!

“Hmmm”, I said, “is this makeup allergy-tested???”

After the tea I took my car home, exhausted really. Of course I met a man with a dog when I came out! :-) He laughed!!

“What a luck it is daylight and sunshine!!”

he said. I laughed and tried to hold one hand over the face!!! Home I drove up to the outer door and ran into the house and up the stairs without meeting anyone (what a luck!!!) and washed my face. Had to throw one towel in the clothes- basket!! It was kind of blue!! "Kind’a blue" if you say so!! :-)

After it I really had to rest – with writing!!! Writing a lot!

But laughing now writing about all this! So the tears came running…

Now I got hungry too! :-) Life is hard! If you want to get an impression of how I looked see our flag in the former post!!! Without the yellow color! A deep sigh!

Addition June 9: Actually saw that the title of Freyd's book is "Betrayal Trauma - the Logic of Forgetting Childhood Abuse"!!! It means abuse in general!!?? Not only sexual abuse!? I had to change it in the book-list to the left!! I actually got to wonder when I had logged out yesterday after having written this blog post. And, yes, I had read and written wrong... So, yes, even if I have no "reading disturbances" (or have I, but of another kind??) I can read wrong I too!!