Kärnfamiljen och mer om skolan…

I DD fanns recensionen "Samhällskritik i serieformat" igår över ”Einsteins fru” av Liv Strömquist:

”Från den första serien, galakvällen 'Historiens mest provocerande pojkvänner' där Karl Marx, Stings, Picassos och Albert Einsteins självupptagenhet lyfts fram i strålkastarljuset, till den sista serien som ger ett annorlunda perspektiv på John Lennons och Yoko Onos relation./…/

Det finns en punkig samhällskritik sprayad mellan raderna. Men det känns aldrig som att Liv Strömquist skriver mig på näsan eller står med ett plakat och skriker, istället berättar hon stillsamt och med små och på samma gång brutala gester om reflektioner hon gör och missuppfattningar hon upptäcker.

Kärnfamiljen är ett återkommande tema. En av mina favorittexter i 'Einsteins fru' har rubriken 'OM nu kärnfamiljen är så jävla fet - varför behöver den då så mycket propaganda?'

Med den frågan som trampolin hoppar vi hundra år tillbaka i tiden och träffar en 1800-talsfamilj som reder ut begreppen kring hur kärnfamiljen som projekt uppfanns. Vi tar oss vidare, via Dr Phil, Göran Hägglund och andra manliga förespråkare för den 'naturliga familjen', till den störste av dem alla. Påven.

’Alltså påven BOR inte ens själv i en kärnfamilj. Han softar i stället omkring i ett slags mansseparatistiskt kollektiv baserat på rökelse, mansklänningar, homoerotik och guldhattar.’ skriver hon och låter påven själv avsluta med uppmaningen ’Ö ALLA NI måste sitta och stirra på er partner över matbordet i 85 år och inte umgås med någon annan’.

Liv Strömquist vill inte provocera fram en reaktion hos den som läser, säger hon i en intervju i Galago, men hon inser att hennes serier gör det.

’Mina serier handlar ofta om att ifrågasätta olika typer av makt, och då är syftet just detta: att belysa en ojämlik maktrelation (även om detta naturligtvis ofta uppfattas om väldigt provokativt).’"

[Uppdatering 19 april: se Liv Strömquists hemsida "Rikedomen].

Se också artikeln ”Skolan en nedsvärtad arbetsplats” om ett föredrag med en Hans Lagerberg och hans bok ”Lärarna” (mina kursiveringar):

"Hur mår den svenska skolan och lärarna?

Är den så dålig som Alliansens utbildningsminister Jan Björklund får det att låta i debatten? [Maria-Pia Boëtius undrar detsamma i sin senaste krönika].

I SVT visas dokumentären Klass 9A där de bästa pedagogerna får ta hand om de sämsta eleverna. Ja, så ensidigt populistiskt beskrivs serien av programmakarna.

Författaren Hans Lagerberg efterlyser en mer nyanserad syn och större eftertänksamhet i sammanhanget.

-De som söker patentlösningar i skolvärlden går lätt vilse, anser han./…/

Hans Lagerberg är ingen ensidig kritiker av kommunaliseringen eller friskolorna. Det finns fördelar med ökad lokal frihet och möjlighet till alternativa pedagogiska lösningar. Han ogillar dock starkt att privatiseringarna gått så långt.

-Segregeringen får inte fortsätta öka. Det krävs hårdare tag mot friskolor som bara är ute efter att tjäna stora pengar, säger han.

I medierna kan vi läsa om att vissa friskolor anställer obehöriga lärare. Ja, den omfattande friskolereformen har på många sätt både cementerat och förvärrat klasskillnaderna i skolans värld.

Överhuvudtaget är Hans Lagerberg kritisk mot det ekonomiska synsättet som genomsyrar synen på skolan.

-Vi har skapat ett kund-försäljare-begrepp i stället för lärare och elev vilket är mycket olyckligt. Jag värnar framför allt tanken om en bildningsskola.

Hans Lagerberg menar också att statusen för läraryrket måste höjas. I praktiken handlar det om höjda löner. Den stora tystnaden bland skolpersonalen är också ett stort demokratiskt problem.

- Den individuella lönesättningen gynnar inte en öppen och kritisk atmosfär.

Nå, vad tycker Hans Lagerberg om lösningen med superpedagoger enligt tv-dokumentären 9A.

- Undersökningar har visat att det inte heller är någon fungerande patentlösning.
Skolan behöver framför allt resurser. Många lärare kämpar dagligen mot omöjliga villkor.”

Om boken "Lärarna" står det:

”…i den grå vardagen är lärarna en utsatt yrkesgrupp, som ofta bemöts med misstro, och utsätts för politikernas försök till kontroller. Skolan är ständigt i skottgluggen i medierna.

Förvisso har många lärare genom århundradena utmärkt sig som lakejer åt överheten och förtryckare av eleverna. Å andra sidan finns otaliga vittnesmål om lärare som blivit föredömen för barn och ungdomar i deras utveckling. Vem har inte blivit tårögd över någon framgångsrik författares hyllning av sin svensklärare?

Hans Lagerberg, själv lärare på olika stadier under många år, skriver här de svenska lärarnas historia. Hur har de tagit till sig eller värjt sig mot olika pedagogiska strömningar, hur har de hanterat de politiska besluten på skolans område? Författaren tar sin utgångspunkt i sin farfars gärning som folkskollärare av den gamla sorten och i sina egna erfarenheter.

Han möter historiska lärargestalter som Sokrates, Fridtjuv Berg och Lev Vygotskij. Han intervjuar ännu aktiva kolleger från 60-talet. De vittnar om ett yrke som kan vara slitsamt och tröstlöst men också lärorikt och givande i sina möten med människor i utveckling.

Den första moderna biografin över den svenska lärarkåren, skriven med en personlig och prövande attityd.”

Ur Lärartidningen...

foto på Reg Weaver.

Kolla först artikeln ”Stridslysten tungviktare” ur Lärarnas tidning:

”Nu kopplar den gamle brottaren Reg Weaver greppet om Bush-erans skolpolitik. Ordföranden i det amerikanska lärarfacket NEA kräver utbildade lärare och mindre klasser.

Reginald 'Reg' Weaver är sedan 2002 ordförande i det största amerikanska lärarfacket National Education Association, NEA, som med sina 3,2 miljoner medlemmar sannolikt också är den största lärarorganisationen i världen.
Det går inte att komma runt hans fysionomi. Ett kraftpaket. Lika bred som hög med ett axelmått som matchar den dubbelt så långe senatorn Arnold Schwartzeneggers.

Reg Weaver har ett svårt funktionshinder, en höft- och benskada. Han rör sig med käpp men kan inte gå i trappor. Trots det var han i sin ungdom brottare. Träningen verkar han fortfarande hålla i gång.

Och så är han svart. Med en stålgrå mustasch och ett kortsnaggat hår i samma ton. Med ett skratt som kan fylla upp en hel kongressanläggning. Det är lätt att låta sig intagas av Reg Weaver. Stor karisma, skarpa kontraster. Men man blir inte en av USA:s mest framträdande afro-amerikanska ledare, som det står i biografierna, bara på charm och snygg mustasch. Det krävs nog även andra kanske inte alltid lika trevliga drivkrafter, karriärlystnad, revanschlystnad [reflektion: föhållanden som skapar tickande bomber? Finns det individer som av helt altruistiska skäl vill göra ett bra jobb?? Som inte måste piskas av konkurrens? Litet tyst undran. Men i sannngens namn ganska ironiskt undrat. Kom att tänka på vissa politiker förr som drevs av verklig vilja att åstadkomma något, som Fridtjuv Berg skolpolitiker, liberal sådan faktiskt!! Dagens liberaler skulle jag aldrig rösta på. Kanske inte forna dagars heller, trots Fridtjuv Berg?*].

Viljan att ge igen finns alldeles tydligt hos Weaver. När han berättar om hur de han stöttat tog sina händer ifrån honom när han skulle väljas så svartnar blicken.
– Skitstövlar…”bastards”!

Han blir förbannad bara han tänker på det. Att han ändå vann var ju kul. Men framför allt var det härligt att få ge skitstövlarna på nöten, verkar det som.

Svart och med ett svårt funktionshinder. Det gäller att stå på, att inte ge efter. När han skulle börja skolan tvingades Reg Weaver flytta hem till farmor för att komma nära en skola med resurser nog för hans behov.

Han kan sedan barnsben det där med att alltid vara särskild, att inte kunna räkna med det som andra tycker är självklart. Och han är känslig. Som ung lärare med utbildning för arbete med barn med fysiska funktionshinder sökte han ett jobb med små barn. Att han inte fick det glömmer han aldrig.

– Man tillät inte män att arbeta med små barn, säger Reg Weaver, som inte för en sekund tvekar om vad det handlade om.
– Könsdiskriminering.

NEA organiserar bara lärare på offentliga skolor. Reg Weavers mission är att försvara och främja en offentlig skola med god kvalitet.

Reg Weaver argumenterar ivrigt mot allt vad skolcheckar [har något med voucher schools att göra? Voucher betyder tillgodokvitto, kupong] och friskolor heter. NEA har accepterat valfrihet inom det offentliga skolväsendet. Men för Reg Weaver är det ingen lösning på kvalitetsproblemen.

– Det går bara ut på att hitta syndabockar…’looser schools’. I stället behövs aktiva föräldrar, mindre klasser och bra och utbildade lärare.

Han är också stark motståndare till mer inspektioner, tester och betyg. Det bara reducerar innehållet i skolan till det mätbara och tvingar eleverna att läsa för betygen, inte för livet. Debatten känns igen. Nyligen satt han med senator Ted Kennedy och andra tunga politiker och argumenterade mot Bush-administrationens konkurrens- och resultatfixerade skolpolitik. Han hoppas på en ny majoritet med en annan skolsyn. Så har han också redan intervjuat sex demokratiska presidentkandidater, inklusive Hillary Clinton, och en republikan. Vid lämpligt tillfälle kommer han att avslöja vem han tänker rekommendera NEA:s 3,2 miljoner medlemmar att rösta på. Kandidaterna darrar.

FAKTA / REGINALD WEAVER

Ålder: 68. Bor: Washington DC, USA. Aktuell: Ordförande andra perioden i National Education Association, NEA, den största lärarorganisationen i USA. Gästade nyligen Lärarförbundets kongress. Familj: Gift sedan 40 år. Två vuxna söner. Mål: Att förändra den amerikanska skolpolitiken från tester, tävlan och betyg till föräldramedverkan, mindre klasser och välutbildade lärare.

ULF EDLUND

Publicerad i Lärarnas tidning nr 19/2007”

Vidare om NEA och Reg Weaver här, här, här och här. Och kolla denna artikel “Utah Voters May Repeal School Vouchers” (översatt blir det något i stil med "Utahväljare kan komma att förkasta skolpeng/skolcheckar"?), där står:

”Education advocacy groups [grupper som försvarar utbildning?] from across the country are pouring campaign funds [öser kampanjpengar/medel] into Utah, where voters will cast ballot [förkasta sluten omröstning?] in a referendum [i en omröstning] to repeal [för att avskaffa] school vouchers. The vouchers offer taxpayer scholarships to every student in the state.

The state's teachers' union argues that the vouchers take money away from the public school system. Proponents of the vouchers say the program gives parents a choice in where to send their children to school.

So far, most Utah residents agree with the teachers' union. Recent polls show that as many as 60 percent of voters oppose vouchers — but many people are undecided.

It's unprecedented to have a school choice program passed by the legislature and then put to the voters. However it ends, the outcome is likely to affect education programs and policies outside Utah.”

“Repeal” betyder “upphävande av avtal, avskaffande”.

I artikeln ”Tuffare kommunklimat – facklig tid ifrågasätts” i Lärartidningen står bland annat:

”Det har blivit svårare att arbeta fackligt i kommunerna. Det svarar 39 procent av ombuden på Lärarförbundets kongress i en enkät från Lärarnas tidning.

– Det fackliga arbetet i min kommun är mer ifrågasatt av arbetsgivaren i dag än tidigare, säger Maritha Johansson, fritidspedagog och kongressombud från Strömstad.

Det har varit trögt att få fart på arbetet utifrån det lokala samverkansavtalet i Strömstad, tycker Maritha Johansson.

Avtalet ska göra arbetsplatsombuden mer delaktiga i utvecklingen av arbetsmiljön. Men arbetsgivarens inställning är ofta att lärarens tid utnyttjas bättre till annat än till att sitta i samverkansgrupper:
– Ibland tror jag att cheferna ser på avtalet som ett hinder för beslutsgången.

Lärarnas utökade arbetsuppgifter i kombination med en allt snävare budget ser hon som två orsaker till att det blir svårare att få facklig tid.

Men också rent generellt har cheferna fått en mer negativ attityd till fackligt arbete.

I mer övergripande frågor som utförs av lokalavdelningens styrelseledamöter fungerar samarbetet mellan fack och arbetsgivaren bra i Strömstad, anser Maritha Johansson. Det är ute på skolor och förskolor som det kärvar alltmer.
De snävare tidsramarna gör också att allt färre medlemmar känner att de har tid eller ork att engagera sig fackligt. /…/

...framför allt vittnar många ombud om att arbetsgivaren har en tuffare inställning till fackligt arbete. Främst är det den fackliga tiden som är svår att få ut.

Det tycks också på fler håll i kommunerna vara mer prat om pengar än om skolutveckling: 'Budgetramarna styr mer än visionerna' [undra på om folk blir trötta!?? I ett så okreativt, opassionerat klimat!! Tänker på Masclah&Leiter och det de skriver om betydelsen av engagemang, vilken skyddar mot utmattning anser de, men se dock honungsfällan] skriver ett ombud. Flera ombud kommenterar också att det är svårt att kombinera ett stressigt lärarjobb med fackliga uppdrag. Dessutom kan det vara svårt att väcka kollegernas intresse för facket.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz /../:
– Ett gott fackligt samarbetsklimat är grunden för att ett bra gemensamt arbete med till exempel avtal och lönebildning. Det är allvarligt om man inte ser värdet i att skapa detta.

För att hjälpa utsatta ombud krävs också att Lärarförbundet ger sitt stöd på alla nivåer, från det centrala kansliet till att enskilda medlemmarna sluter upp bakom det ombud som de utsett, säger Eva-Lis Preisz."

PS. En kommentator här:

”Ja, det är alldeles för mycket fokus på att alla ska jobba, jobba, jobba, i dagens politik. Ord som driven, social, positiv, glad och öppen skapar en alltmer likformig arbetsmarknad, där långtifrån alla passar in [och hur äkta, dvs. inte ytligt blir detta?].

Kan inte annat än hålla med om att vi bör ifrågasätta dagens ideal, och kanske hitta nya hållningssätt till hur vi ska göra i framtiden.”

Sofie Wiklund i ledaren ”Nu ger jag upp!” idag.

* Så här står det bland annat om Fridtjuv Berg i Wikipedia (mina kursiveringar):

”…han förespråkade ett sammanhållet skolsystem och en gemensam skola för alla samhällsklasser. Efter att tidigare ha yttrat sig endast i folkbildningsfrågor och allmänt humanitära spörsmål, började han 1905 att ta verksam del i de politiska striderna.

Efter unionsupplösningen uttalade han sig bestämt mot varje våldsamt ingripande i konflikten mellan Sverige och Norge. Detta medförde att han vid höstvalen 1905 motarbetades av högern och en del högerliberaler.

När Karl Staaf bildade regering den 7 november 1905, med en rösträttsreform baserad på majoritetsval som målsättning, blev Berg ecklesiastikminister. Som statsråd lyckades han förverkliga en del för folkundervisningen och den allmänna kulturen betydelsefulla önskemål. Han var ansvarig för stavningsreformen 1906, som avskaffade stavningen med fv, hv och dt. Han genomdrev också ändringar av folkskollärarkårens representation inom de lokala skolstyrelserna och statsanslag till skönlitterära författare. Den 29 maj 1906 avgick hela regeringen. I den politiska agitationen sommaren och hösten 1906 tog Berg mycket verksam del och försvarade både i tal och skrift såväl Staaffska ministärens allmänna politik som dess rösträttsförslag. Det proportionella Lindmanska rösträttsförslaget bekämpades av Berg både i föredrag inom olika delar av landet och i riksdagsdebatterna våren 1907.

Sedan förslaget om proportionella val till slut antagits av riskdagen, intog han liksom Staaf den ståndpunkten, att striden mellan proportionsval och majoritetsval borde få vila. Beträffande parlamentarismen, försvarsfrågan och nykterhetsfrågan, de tre stora stridsfrågorna 1909-1911 anslöt sig Berg helt till Staaf och var liksom denne anhängare av Andrakammarparlamentarism samt utredningar rörande försvaret och det allmännas ställning till rusdryckshandeln. Det arbete Berg utfört som ecklesiastikminister blev inom vida kretsar högt uppskattat. /…/

Berg var också en av grundarna till Barnbiblioteket SAGA [värnade tillgången av litteratur för barn!!??].”