Inlägg
[Uppdaterad 28 juli]. Kommentator nummer tre till Paul Krugmans bloggpostning ”Kings of pain” skriver ungefär som följer (kolla gärna den engelska texten, för ibland är det klurigt att översätta!!):
”Alla nordiska (sydliga också, men de är inte lika rika som USA) europeiska länder har mycket bättre sjukvårdssystem än USA (och faktiskt ganska lyckosamma ekonomier). De har alla förstås någon form av 'socialiserad medicin/sjukvård.'
Är inte det ganska uppenbart? Det förbryllar mig. Att det är så svårt att stötta detta slags system när dess fördelar är så odiskutabla. Jag menar, det borde vara en enkel vara att 'sälja' för varje promotor, politiker, marknadsförare, kolumnist osv. som omfattas av denna sak och i dessa yrken skulle du [därmed?] excellera på en global nivå [???].”
Tillägg senare på kvällen:
”För ett tag sedan publicerade du, eller någon annan på Times, en kurva som visade sociala utgifter relaterade till inkomstojämlikhet genom många länder. Allt eftersom ojämlikhet ökade så sjönk de sociala utgifterna.
Jag vet att du har skrivit om ökad olikhet i inkomst åtskilliga gånger, men jag tror det är detta allt härstammar från i vårt land idag.
Det undertrycker varje progressivt initiativ och köper vår regering åt de rika.
Förresten så hjälper högsta domstolen till med detta och underblåser det genom de senaste reglerna vad gäller finansiering av kampanjer.”
Kommentator nummer sex skriver:
”Det har att göra med teorin om mänsklig natur.
Såvida de välbeställda inte får behålla nästan alla sina förvärv och kan se ut över en obegränsad ökning och ett ändlöst självbestämmande/en ändlös makt, kommer de att sluta investera och det de nu gör som drar ner snöd vinning.
Att låta dem behålla en miljon dollar per år är inte tillräckligt för att motivera dem att bege sig till hörnkontoret [hörnkontoret är mest attraktivt för att det har fönster åt två håll och förbehålls vissa] varje morgon, det måste vara 100 miljoner dollar eller 1 miljard.
Å andra sidan så kommer fattiga och arbetarklassen att sluta dra åt tumskruvarna, ge sig in på data och skyffla skit såvida de inte står inför omedelbart förestående svält.
Så fort du erkänner dessa enkla sanningar blir allt helt rimligt.”
Kommentator fjorton skriver i slutet av sitt korta inlägg:
”Naturligtvis så föreslår dessa människor [de som har en massa makt och pengar] bara uppoffringar från andra.”
Nej, vadå solidaritet??? De som har det allra bäst är inte beredda att dra ner ett endaste öre eller "uppoffra" sig ett dugg??
Uppdatering 28 juli: Läs George Montbiot i "Politically Transmitted Disease.
