Apoteket, så kallad konkurrens och litet allmänna funderingar…

Fick brev från Apoteksbolaget igår angående mitt plusmedlemskap. Där står bland annat:

”Du tillhör ett värdeapotek som i samband med detta [att apoteksmarknaden nu är öppen för konkurrens och en stor andel av Apoteket AB:s apotek nu ska säljas, vilket jag ju visste] kommer att få ny ägare. Därför kommer ditt medlemskap i Apoteket AB:s kundklubb att avslutas. Anledningen till att Apoteket inte får behålla alla medlemmar i Apoteket Plus är att det kan ge Apoteket AB fördelar i förhållande till de nya apoteksaktörerna [!!!! Se fortsättningen!].

Det här händer med dina uppgifter

Apoteket AB kommer att lämna över dina kontaktuppgifter till den nya ägaren av ditt värdeapotek [!!!! Men de nya ägarna får fördelen att mina kontaktuppgifter överförs till denne om jag inte säger nej! Vadå, oskälig konkurrens?].”

Ja alltså, om jag inte vill det måste jag skicka in en talong. Portofri och förtryckt. Bra att jag inte behöver skriva något, bara posta!

Men hur kan mina uppgifter gå till de nya ägarna om jag inte vidtar några åtgärder, när jag inte kan få vara kvar lika automatiskt i Apoteket Plus?

Vadå, konkurrens? Och att inte gynna någon?

Man kunde ha sagt upp avtalet helt och hållet och uppmanat oss kunder att göra en ny ansökan till den kundklubb vi vill tillhöra? Hade inte DET varit att inte gynna NÅGON?

När jag cyklade hem från apoteket nu på förmiddagen (på hemvägen postade jag talongen att jag INTE vill att mina uppgifter går till de nya ägarna) tänkte jag: vad kommer denna utförsäljning att innebära i kostnader för oss skattebetalare? Ja, om man skapar bestämmelser från högre ort, vilket vore bra, för vilka läkemedel som får säljas (de billigare alternativen t.ex.) och följer upp detta kanske kostnaderna inte behöver öka nämnvärt. Men vad kostar denna kontrollapparat? Och kommer de med pengar att trixa sig förbi hos de privata aktörerna (apoteken) och se till att de får de dyrare (och presumtivt bättre) preparaten?

Och OM kostnaderna för läkemedel ökar och mer skattepengar går till detta så finns mindre med pengar till till exempel skola, barnomsorg, äldrevård?

Vi går alltmer ifrån ett solidariskt samhälle till ett där det alltmer handlar om att se om sitt eget hus på alla sätt?

Och jag tänkte också där på cykeln att det inte gynnar oss som har arbete och stadiga inkomster - heller. Det gynnar ingen, varken de i botten av samhället eller någon annan. Vi är förlorare på detta hela högen!

Dessutom ogillar jag det som nu sker starkt och tycker att det är omoraliskt. Kallt, hårt, oempatiskt, även om det ska låta som om det är av omsorg om oss kunder.

Otryggheten kommer att sätta sina spår i vårt samhälle. Med allt vad det innebär.

Nu ska jag ansluta mig till Apoteket Plus igen, men på ett annat apotek.

Jag kan se vissa (äldre) vänner som glatt kommer att gå till Kronans apotek för att det är ”finare” än Apoteksbolagets apotek!? Tycker de, för att det är privat. Precis som de väljer privata tandläkare framför folktandvården (som de försämrat, så undra på om folk väljer privat?).

Och apropå privata aktörer: Jag fick ingen tid hos tandhygienisten på Folktandvården i våras/somras. Så jag kontaktade en privat, för jag ville akut ta bort tandsten. Jag var där nu igen nyligen. Och kollade vad hon egentligen tog betalt för häromdagen. Där står bland annat

"Sjukdomsbehandlande åtgärder av parodontal sjukdom eller peri-implantat, större."

Kostnad för den senare åtgärden 710 kronor. Kostnad totalt blev 1 168 kronor av vilket jag betalade 520 kronor genom tandförsäkringen (bytte i våras ut fyllningar som orsakat sprickor i tänderna, därav reducerade tandvårdskostnader). Jag har ingen parodontal sjukdom mig veterligen! Och inget implantat heller. Har inte lagat mina tänder på jag vet inte när. Men jag är ju glad att jag har fått en rejäl rengöring av dem.

Det är skillnad på folk och folk, samt litet mer om medelklassen…

Snabbloggning igen. Och en snabb, spontan översättning av engelsk text.

En rad britter (i ett land som haft nyliberal politik längre än vi och nu sett vad denna resulterar i), däribland Richard Wikinson och Kate Pickett, skriver i The Guardian ”We need tax reform, not spending cuts” vilket blir något i stil med ” Vi behöver skattereform, inte nedskärningar i [offentliga?] utgifter.”

De skriver om det senaste årets bankorsakade ekonomiska kris och hur den tuggat sig in i debatten om offentliga nedskärningar i service.

”Medan det offentliga har gått i borgen för bankdirektörerna, vars bristfälliga system fört oss in i den röra vi nu befinner oss i, så är det de som har minst råd som får stå ansikte mot ansikte med verkligheten; att se sina löner och förmåner frysta och vital service nedskuren.

Vi kan helt enkelt inte låta detta ske.

Som Polly Toynbee säger, så måste vi använda detta som en tillfälle att ställa vårt regressiva skattesystem tillrätta och skapa ett skattesystem som är rättvisare.

Vi förkastar rop på generella (över hela linjen) betalningsnedskärningar i offentlig service och att skära sönder utgiftsprogram.

Istället efterlyser vi en förnuftig, för staten inkomsthöjande, skattereform där bara de som har råd med det, de översta 10% av inkomsttagarna – som de som tjänar över 100 000 pund [ca 1 150 000 svenska kronor] per år – ombedes att bidraga mer, samt en lugn omprövning av investeringar i offentlig service.”

De vill förhindra att de som arbetar för de lägre inkomsterna glider in i ännu större fattigdom. Storskaliga nedskärningar skulle vara en katastrof och

"...större investeringar i vår ekonomis framtid och vårt samhälle är nödvändiga"

skriver de.

"Regeringen måste agera nu."

Ja, det är konstigt; eventuella fuskare i försäkringssystemen (sjuk- och arbetslöshetsförsäkring) sätter man tumskruvarna på och de ska kontrolleras och de ersättningarna dras ner, men aktörer inom andra delar av samhället behöver inga regleringar eller restriktioner! Är aktörerna olika inom dessa olika områden? De riktigt välbeställda och med mest makt är de bättre människor? Eller vad?

Men kanske det vi sett och ser beror på att makten (inklusive alla politiker, även de som är "vänster") håller eliten om ryggen? Ja, även de som sitter i regeringsställning som är ”vänster” ha drivits med i nyliberalismen (i en alltmer högerorienterade socialdemokrati, inte bara i Sverige utan i hela Europa, men, som sagt, missbedömer socialdemokraterna den så kallade medelklassen?)?

Ja, vadå skapa ett samhälle för ALLA medborgare? Och ett där man inte kollektivt bestraffar människor (inte minst småfolket) och tar makten genom söndrande och härskande (som att utpeka ”fuskare” som orsaken till ekonomiska problem eller kris, vilket sedan används för att motivera försämringar i trygghetssystemen, medan andra kategorier kanske orsakar ÄNNU större skada för samhälls- och världsekonomin). Man måste kunna motivera sparande mycket bättre än man gjort. Och se till så att vi alla delar bördan, om vi är i ekonomisk kris.

Samma retorik om ”fusk” har använts och används fortfarande i USA. Och vad finns det att fuska med i USA? Att människor lever gott på arbetslöshetsunderstöd? Fast det kanske beror på vad man jämför med? Om människor jobbar och sliter och trots detta knappt kan försörja sig? Och så spelas småfolket ut mot varandra! Och vad kan ske i denna sorts samhälle vad gäller kriminalitet (se om Cappuccino Crimewave, som när recessionen slår mot en överdådig livsstil)?

Läs mer i den första länken ovan. Där man också hittar fler länkhänvisningar.

Och här är litet ytterligare läsning: Sofie Wiklund i ”Välfärden är inte självklar”, Robert Sundberg i ”Barack kan men inte Maud” och apropå media Johan Ehrenberg i ”Refuserad debatt. DN publicerar angrepp på ETC – men vägrar ta in vårt svar” samt Maria-Pia Boëthius i ”Genväg till radikal debatt. Journalister bryr sig inte längre om att söka sanningen”, ”Miljoner i sjön i friskolekrasch. Lärare som inte fick lön, undervisning som ställdes in, skatteskulder som inte betalades. Priset för Dotrinagymnasiets konkurs blev högt” samt slutligen artikeln ”Högerextrema lurar britter."

Tillägg på kvällen: Se opinionsundersökning som BBC World Service global poll har låtit genomföra, vilken visat att det finns ett ”Omfattande missnöje med kapitalism tjugo år efter Berlinmurens fall."

“Twenty years after the fall of the Berlin Wall, a new BBC World Service global poll finds that dissatisfaction with free market capitalism is widespread, with an average of only 11% across 27 countries saying that it works well and that greater regulation is not a good idea.

In only two countries do more than one in five feel that capitalism works well as it stands—the US (25%) and Pakistan (21%).

The most common view is that free market capitalism has problems that can be addressed through regulation and reform.”