Visar inlägg med etikett fighting terrorim. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett fighting terrorim. Visa alla inlägg

lördag 5 september 2009

Om kommunister, socialister eller när det slår slint i huvudet på människor…

Paul Krugman i bloggpostningen ”Ett konstigt vansinne” i min något fria amatöröversättning:


”Eftersom jag har en hygglig internetanslutning för några timmar [han är ute på semestertur tror jag :)] låt mig blanda mig i diskussionen när det gäller den galenskap som sveper över USA.


Joe Klein rapporterar om ett stadhusmöte där människor hävdade att Obama har späckat regeringen med kommunister [*se avslutningen av länkad artikel nedan]. Bisarrt – men jag har fått liknande bisarra påståenden i många av de brev som jag fått. Och vad som är slående är intensiteten i dem.


Jag har tidigare nämnt att hatmejlen har nått nivåer som jag inte har sett sedan 2004 eller så. Men då var hatet förståeligt. Människor, som jag, ifrågasatte Bush bona fide (goda tro eller att han var erkänd) som den stora beskyddaren mot terrorism, med påståenden att han avsiktligt missledde landet in i ett onödigt krig. Detta var starka anklagelser och på ett sätt kan man förstå att människor som idoliserade Bush (tro det eller inte, det fanns en massa sådana) var upprörda.


Men nu får jag spottande, fräsande och osammanhängande raseri över artiklar om, hmmm, sjukvårdsekonomi eller makromodeller [vet inte riktigt vad det är]. Vad kan det vara som retar upp folk så till den grad över dessa alster? Vanligtvis är det omöjligt att veta – jag har en känsla av att dessa upprörda korrespondenter faktiskt inte har läst det jag har skrivit alls. Men det är okej – de vet att jag är korrupt och en lögnare, en nazist, och att jag har spytt ut min ondska i mina skriverier.


Det som är intressant är att det som driver allt detta inte har något samband med de realiteter som jag, eller, det som är ännu viktigare, Obama pratar om eller gör. Obama skulle ha kunnat komma med förslag om en agenda som är identiskt med Bush och han skulle fortfarande vara en socialist/kommunist/fascist, tillsammans med dem av oss som inte ser det på det sättet [därför] att vi är lögnaktiga nazister själva.


Någonting har slagit helt slint i huvudena på ett påtagligt stort antal amerikaner.”

Läs också Dagens Arena om ”Privatiseringen läcker” och ”Big Brother Berlusconi –makten och härligheten” samt Labour failure on climate change a 'political crime', says Green leader Caroline Lucas."

Och läs också Krugman i “How Did Economists Get It So Wrong?”


Se ”Husmarks bro - en mörken spång till ättestupans kant.”

* "Could I just say that the intensity of this getting pretty scary...and dangerous? We are heading toward a cliff and the usual brakes of civil discourse are not working. Indeed, the Republicans have the pedal to the metal--rushing us toward a tragedy far greater than the California health care forum finger-biting Karen describes below.


I'm usually not one to panic or be overly worried about the state of our country--even when we do awful things like invade Iraq and torture people, we usually right our course before long--but I have a sinking feeling about where we're headed now. I hope I'm wrong."


torsdag 19 juni 2008

Mer om FRA och terroristbekämpning...

Robert Sundberg i dagens ledare ”Federleys Orwellregering”:
”I fallet med avlyssningslagen blev mycket konstigt. Den borgerliga regeringen, vars partier, särskilt då de varit i opposition, talat sig varma för individuell frihet hamnade i läget att de lade fram ett lagförslag som minskar den individuella friheten eftersom en statlig instans ska få ökad kontrollmöjlighet av de individer som finns i staten.”
En ringa tröst mitt i eländet kommer sedan:
”Med denna lagstiftarprestation från de självutnämnda frihetspartiernas regering får nog borgarna med Federley i spetsen det lite svårt framöver att hacka på sossarna om sådant som George Orwells 1984 och den stora, starka, kontrollerande staten.”
Se Sundbergs ledare här också.

ETC om denna lag i ”Allt och alla kan avlyssnas”, samt Johan Ehrenberg i krönikan ”Dags för civil olydnad”, där han bland annat skriver:
”Det är omöjligt att prata politik med den borgerliga regeringen. Omöjligt att resonera och debattera, de enda svaren man får är ett mantra av fraser och ibland hänvisning till 'vetenskap' (så fort man vill prata om rika och fattiga) eller ordet 'säkerhet' (så fort man vill tala om frihet och integritet)./…/

Bakom Reinfeldts agerande i avlyssningsfrågan finns varken oro för terror i Sverige eller rädsla för internationell säkerhet. Det är bara maktprestige. Reinfeldt har inte råd att förlora ansiktet. Och han visar här (liksom i den senaste debatten med Sahlin där han presenterade sig själv som en stark man, en stark ledare för landet i oroliga tider) att han hellre förvandlar demokrati till ett skådespel än lider nederlag.


Ärligt talat. Varför kan inte en riskdag få fatta beslut utifrån ledamöternas ärliga uppfattning?
Nej, det går inte att diskutera avlyssning med regeringen. De har tagit hörselskydden på. De använder samma argument som vi känner igen från diktaturer – den som har rent mjöl i påsen har inget att förlora (vilket även s-ministrar gjort under år när avlyssning diskuterats tidigare), men problemet är ju att det där aldrig stämmer.

All avlysning förändrar – samhällsklimatet, oron, diskussionen… De där svårförklarade gränserna som gör att vi känner oss fria eller ofria. Sverige blev ett ofriare land i veckan, inte för att dina mejl nu kan avlyssnas, utan för att du VET att de kan avlyssnas.


Jan Guillous förra roman handlade om terrorpolitikens effekter i Sverige – hur såväl debatt, journalistik och människors frihet begränsas. Hur det som kan verka som en fars av överdrifter, tidningssensationalism, klantiga politiker och töntiga politiker, plötsligt blir väldigt allvarligt.


Så är det inte lite väl symboliskt att Sverigedemokraterna hamnar över fyra procent i opinionsmätningarna samtidigt som regeringen inför avlyssningslagar.
De liberaler som tror att de själva aldrig är hotade av avlyssningen kan ju fråga Sd vad de tycker bör vara rimligt att avlyssna för att ”rädda Sverige”.”
Och slutligen se intervju med Jan Guillou i intervjun ”Nu jagas inte bara araber” där han bland annat pratar om det där med åsiktsregistrering...

Se denna artikel/recension om Naomi Kleins "Chockdoktrinen." Och om Susan Sontag här. Om Suntags son David Rieff här.

*Om George Orwell står det i wikipedia:
George Orwell (pseudonym för Eric Arthur Blair), född den 25 juni 1903 död den 21 januari 1950, brittisk författare och journalist. Genom ett brett litterärt verksamhetsfält som romanförfattare, kritiker samt politisk och kulturell kommentator blev Orwell en av de mest beundrade engelskspråkiga författarna under 1900-talet. Han är mest känd för Djurfarmen och 1984, två romaner som är kritiska mot totalitära ideologier överlag.”

måndag 11 februari 2008

Terroristbekämpning...

Helle Klein skriver i sin ledarkrönika idag om Carl Bildts och Beatrice Asks terroristbekämpning:'

Bildt och Ask pratar om hotbilden mot Sverige. Hur vore det om de också funderade över Sveriges roll internationellt? Det är snarare utrikes- och säkerhetspolitiken än vissa flyktinggrupper som är problemet. Deltagandet med trupp i Afghanistan är ett stort bekymmer liksom regeringens vilja att mer och mer 'Natofiera' vårt land. Plötsligt kan Sverige uppfattas som en aktör i det bushska kriget mot 'ondskans axelmakter'. 

Mellanösternpolitiken är också problematisk. Västvärldens bojkott av palestinierna efter att Hamas segrade i det demokratiska valet är en destruktiv strategi som bara leder till humanitär katastrof och ökad extremism.

All form av extremism måste bekämpas, om den så är politisk eller religiös. Problemet är att begreppet terrorism är så luddigt. Vem ska definiera det? Risken är att terroriststämpeln sätts på alla som inte vill lyda den amerikanska världsordningen. Att Bildt och Ask knappt heller nämner de mänskliga rättigheterna i sin strategi är symptomatiskt.

Hittills har vi tack och lov inte sett något islamistiskt terrorvåld i vårt land. Däremot har vi sett alltför många prov på nazisters och rasisters våld. Hatbrotten ökar och de som drabbas är framför allt homosexuella. Och muslimer [Ja, varför inte ta itu med dessa - istället!!! De är väl ett betydligt större problem än terrorister i vårt land!?].

Risken är att islamofoba och främlingsfientliga stämningar föds i terroristbekämpningens bakvatten.”

Thomas Östros får väl godkänt i Aftonbladet idag efter debatten med finansministern.

Tillägg 17 februari: se Motvallsbloggen om utnyttjande av invandrare...