Visar inlägg med etikett meeting neoliberals - if that's possible?. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett meeting neoliberals - if that's possible?. Visa alla inlägg

tisdag 27 november 2007

Vilka som gnäller egentligen...

John Stuart Mill.
Några bra kommentarer på en annan blogg (mina kursiveringar):

"Kommentator 1:

Nyliberal [som i en kommentar skrivit följande]: 'Däremot på vänsterkanten blir det ett ramaskri så snart något bidrag eller någon socialförsäkring ändras minsta lilla.'

Jag bor själv ute i Danderyd och är aktiv i olika föreningar i min närmiljö.

Nyliberal, om det är några som klagar i detta land så är det moderater och välbetalda. Man behöver inte tala längre än någon minut med dessa så har de flesta lyckats peta in något om de allt för höga skatterna [himla sant!!!?? För alltför många av dessa? Man kanske dock inte ska dra alla över en kam? För ett antal år sedan hade jag en kvinna närmare 60 år som ville lära sig spela piano, hon kom hit till Sverige som krigsbarn under andra världskriget eller efter det, under uppbyggnaden av Tyskland efter kriget? Tll en familj med en dotter i hennes ålder. Senare återvände hon och förälskade sig i mannen i familjen, som var 35-40 år äldre. De gifte sig. Dottern hade gift sig och flyttat till ett lågskatteland nere på kontinenten. Denne man var företagare i trakten, väl ansedd (av patrontyp?? Dock kanske snäll och gemytlig), och hade gott om pengar. Mannen dog i början av 90-talet i mycket hög ålder. Och kvinnan ärvde en massa pengar, skog, fastigheter. Bland annat ett fritidshus ett par mil utanför den stad vi bor i. I samma veva som vi hade kontakt var kvinnan tvungen att betala för sophämtning från detta fritidshus och hon hade haft ett brevledes utbyte med kommunen om detta. Om att få avgiften reducerad. Tja, hennes pengar är kanske bundna? Hon har inga barn, så inga som ska ärva efter henne annat än syskon med barn i Tyskland. Tja, jag reagerade... Antagligen skulle jag ha betalat denna sopavgift om jag haft fritidhus och ekonomi för att ha ett sådant... Att hon var moderat var ingen henlighet, kanske trodde hon jag var det också, eller röstade på annat blått parti, med den bakgrund jag har? Vilket jag inte gjorde eller inte gör idag heller, mindre än någonsin].

Jag bodde tidigare i Örebrotrakten. Men efter några år i Danderyd placerar jag numera det 'svenska gnällbältet' till Stockholms norra höginkomsttagarkommuner.

Kommentator 1: Att så många moderatministrar visat sig vara 'fuskare' förvånar mig inte alls.

Låg betalningsvilja.
Girighet.
Dubbelmoral.
Nedlåtande attityd till andra som av olika skäl har det svårt [sant!!!].
Kverulans över egna 'lyxbekymmer [sant!!!! 'Lyxbekymmer' var rätta ordet!].
Ovilja att ställa upp i olika föreningar.
Allt som kan stämplas som 'typiskt svenskt' är dåligt [men själva är de inte sällan ganska konservativa??? Och okulturella alt. snobbiga!? Hmmm, höga tankar jag har!?].
Blåögd syn på USA.

Se där några kännetecken som jag, av egna erfarenheter, allt mer börjat förknippa med dessa människor. De nya människorna i de nya moderaternas nya Sverige?

Kommentator 2 (vänsterliberal): På tal om liberalism och frihet. Det är stor skillnad på JS Mill [se också här om Mill] och Ayn Rand för att ta ett exempel.

För en nyliberal innebär frihet en maximerad egoistisk frihet d.v.s. JAG har rätt att göra precis vad JAG vill och använda precis vilka medel JAG vill för att nå dit JAG vill. Och allt som hindrar, står i vägen kallas tvång [vilken sorts erfarenheter bakom detta??].

För en socialliberal handlar det mer om frihet som delas lika, d.v.s.: MIN frihet tar slut där DIN frihet tar vid.

Frihet anses som något viktigt och vackert och bör komma till så många människor till del, som möjligt. Största möjliga lycka till största möjliga antal.
Denna frihet bör då även gälla alla levande varelser inklusive djur. Det var socialliberaler som startade djurrättsrörelsen, feminismen, etc. Detta är för mig en betydligt större frihetstanke än den nyliberaler förespråkar som bara går ut på frihet enbart till dem som de tycker förtjänar den.

Nya moderater sällar sig den senare klassen där sjuka/arbetslösa ska tas ifrån så mycket självbestämmande/frihet som möjligt så att alla de andra ska få mer."
Ja, vilka är det egentligen som gnäller? Gnäller mest? De som har det kärvast? Eller de som kanske har det minst kärvt??

Vissa ska hålla tyst, lyda och arbeta som bävrar och skämmas ögonen ur sig om de inte gör det eller kan det!!?? Medan andra slår sig för bröstet i all sin egen förträfflighet??

Som en tanke: Kerstin Berminge har skrivit ett intressant blogginlägg om ”Liberalismen à la Johan Norberg”, där hon bland annat skriver om ”fanatiska utopister”! :-)

Och avslutar sitt inlägg med:

"Egentligen skulle jag vilja hävda att precis sådant sönderslående av 'småfolkets' samarbete sysslar dagens nyliberala regering med, när den, under lögnaktiga påståenden om motsatsen, går till attack på och river möjligheterna för samverkan inom facken."

Ja, folk ska polariseras och splittras?? Smart!!?? Och de som inte trivs i detta...? Och söker hjälp... De anpassas och om inte det hjälper stoppar man ett piller i dem!?? Och så tjänar läkemedelsindustrin på detta... Pust!!

---

This blogposting was about: Who are complaining actually? The wealthy or the poorest? Ironically wondered.

The "small-people" shall be held down everywhere in society? Starting in school with discipline, learning to obey and be quiet? I dislike this from deep in my soul! Ugh!!! As I have written about before.

And what are children acting out, for instance at school? I think I see things in my work, because with the smallest pupils the parents are present at the lessons... And I sometimes (or now and then) wonder about pupils that are older and comes alone.

Is it something in me that influences the parents? Of course one can wonder!?

Yes, who is spoiled actually?

fredag 19 oktober 2007

Hjärna och känsla...

En övertro på hjärnan!?
Men vad säger känslan?

Hur "reliable" är den ena eller den andra??
---
Tillägg på kvällen: Jag skulle vilja spinna vidare på detta senare. Men morgondagen jobbar jag faktiskt, så lördag det är, med en speldag. Efter denna hoppas jag få tid till andra saker. Skulle gärna vilja utveckla detta och komma tillbaka till den där, långa artikeln på norska om psykoanalysen... Och om terapi m.m.
---
Och mer så här på kvällskvisten; kolla detta blogginlägg från en ung kvinna, "Vart är världen på väg? HJÄLP!" Och så ett axplock kommentarer från en blogg, man får tänka sig ena partens kommentarer (och det är inte så svårt med litet fantasi?)...

Allt detta och en hel del till (som jag inte tagit med) är inlagt på litet drygt ett dygn - bara!!!

Apropå en artikel som en rad forskare skriver på DN debatt; "Generös familjepolitik minskar spädbarnsdöd"!!! Vet inte om detta hör ihop med denna bloggrubrik (hjärna och hjärta hör inte alltid ihop och vissa saknar båda bland många av dem som rör sig på nätet?), men...

"När erkända forskare visar att en generös välfärd ger människor ett längre liv och bättre hälsa är tydligen måttet rågat.

Extremliberalererna anfaller i samlad trupp!

Nu var vi där igen, I Nordkorea!! Märkligt att vissa drar till med Nordkorea så fort argumenten tryter. Det är väl ingen vettig människa som nånsin haft Nordkorea som förebild.
Att komma dragandes med att de skulle ha låg barnadödlighet och länka det ihop med välfärdstanken är absurd. Nordkoreas barnadödlighet vet vi nog inte så mkt om då det inte kommit till vår kännedom. Vad landet däremot vill ge sken av är en annan femma. Jag hade inte satt så mkt tilltro till deras statistik.

tummen upp Ilse-marie;) Irritera mera

Fundersam! Du menar alltså att en europeisk socialdemokrat ser Nordkorea som himmelriket?
Det är alltså vad du tror på fullaste allvar?

Aha. Är det därför du kallar dig fundersam? Tja, europeiska socialdemokrater och andra välfärdsivrare hyllar väl mer blandekonomin där statligt o privat ägande blandas. Artikeln ovan handlade om välfärdens samband med hälsa inom OECD och inte om kommunistiska totalitära stater i Östasien.
Vi håller oss till ämnet…

Heja Ilse-Marie!

Du har verkligen lyckats reta upp 'skattesänkartalibanerna' och 'marknadsfundamentalisterna'. När Jonas N kommer dragande med en tre år gammal rapport från SN blir det riktigt komiskt. Den rapporten kan ju på intet sätt användas för att, med bibehållen trovärdighet, ifrågasätta de slutsatser som professorerna med koppling till Karolinska Institutet, WHO, Sthlms Universitet, Inst. för framtidsstudier etc presenterade i DN idag. Man behöver knappast ha forskarutbildning för att se detta.

Ute på våra universitet brukar lärare i ämnet statistik använda sig av just den typ av tendensiösa (= hårt vinklade) alster, som Jonas N hänvisar till, för att visa på hur man kan använda statistik så att de passar vissa förutbestämda uppfattningar och syften.

När Jonas N börjar pladdra om skattetryck och fundersam' tar upp 'sosseparadiset' Nordkorea sänker de snabbt debatten till källarnivå och försöker med hjälp av det intellektuella mörker som där råder 'blanda bort korten'. För en socialliberal, som mig, är det inte lätt att hela tiden förknippas med dessa s.k. liberaler [nej, de gör liberalerna en björntjänst).

Stå på dig Ilse-Marie! Trots att vi ibland (men tydligen inte alltid) tycker olika anser jag ändå att det är bra att någon tar det intellektuella renhållingsarbetet på allvar. Låt inte de enögda fundamentalisterna ensamma äga cyberspace!

Ragge!
….och vad är vänster?
Vem är vänster?
Kritiken mot artikeln eller är det kritik mot innehållet? I en tidigare tråd presenterades det en artikel om fusk. Var fanns alla kritiska ögon då om vetenskaplig korrekthet?

Ibland känns det så här:
Min tes är: Jag är för en grundtrygghet för samtliga medborgare oavsett plånbok.

Alltså är jag enligt vissa här vänster (det är jag inte, har aldrig röstat rött) och vänster hyllar enligt dessa Nordkorea? (för de är kommunister o socialdemokratin har sina historiska rötter i den marxistiska teorin och därför hyllar dagens sahlinsossar Nordkorea)

ragge säger:
'och allt som vänstern inte gillar kallar de nyliberalism.'

man kan lika gärna säga: och allt som nyliberaler inte gillar kallar de vänster..med direkt refererande till Nordkorea.

Hur objektivt är en sådan analys?
undrar……

Citat:
'Ny forskning visar att en generös välfärd gör att människor lever längre och har bättre livskvalitet'

Vari ligger det provokativa i denna forskning då diskussionen skenat iväg till att handla om höger/vänster?
Att ordet VÄLFÄRD retat upp så många är intressant.

Lägst spädbarnsdödlighet

Hong Kong 2.94
Japan 2.80
Sweden 2.76
Singapore 2.30

Tyder alltså på sosse-styre i Hong Kong, Japan och Singapore.

Ragge, bara för att jag kräver en viss intellektuell nivå på debatten är jag inte automatiskt 'vänster'. Det finns faktiskt liberaler (även om det kan vara svårt att tro det i 'bloggosfären' ibland) som värnar den vetenskapliga metoden. Alla till 'höger' hårdvinklar inte så som Ragge, Jonas N och 'fundersam'. Mitt inlägg motiverades faktiskt enbart av denna enkla kunskap.

När det sedan gäller alla dessa länderjämförelser som Peter, Ragge och andra nu för fram är det väl bra med en diskussion i frågan. Men om ni bättre läser på rörande den forskning ni kritiserar så förstår ni också att man naturligtvis inte kan få in alla jordens länder i ett diagram, eller ens en avhandling. Ett urval måste göras. Detta urval bör då grundas på att man väljer ut ett antal JÄMFÖRBARA länder. Redan där kan man diskutera relevansen i att föra in exempelvis Nordkorea, Hong Kong och Singapore.

Den komiska poängen uppstår ändå när Jonas N och andra för in en rapport från Svenskt Näringsliv och sedan gör denna till någon form av sanningsvittne Alla som är lite insatt i statistisk metod vet ju att just den organisationen, och de forskare som hänvisas till, inte är världsberömda för saklighet och balanserad analys.

Sedan tycker jag det är synd att så många personer som kallar sig själva liberaler (som jag själv) använder sig av så fula och låga debattknep som fundersam och Jonas N och på olika sätt 'idiotförklarar' de som inte håller med.

Heder till dig Ilse-Marie som ändå låter dessa 'småpojkars' tarvligheter stå kvar på din blogg. De förlorar mest själva på det…men tyvärr kletar dessa 'liberalers' inhumana och ohyfsade stil också på en sådan som mig. Därför kunde jag inte längre hålla tyst!

Ragge säger:
'Men det verkar sällan som att det spelar roll för vänstern om något verkligen stämmer eller inte, bara det överensstämmer med de egna åsikterna.'

Det är ju precis det ni gör också. Slår ner på allt som inte passar in i er världsbild. Allt som stavas välfärd är tydligen vänster o dit räknas också socialliberalerna. Lite självkritik kanske??

Socialliberal säger:
Sedan tycker jag det är synd att så många personer som kallar sig själva liberaler (som jag själv) använder sig av så fula och låga debattknep som fundersam och Jonas N och på olika sätt 'idiotförklarar' de som inte håller med.

Exakt. Debattämnena IlseMarie tar upp är intressanta och det är därför man läser dem. och gärna vill se en fruktbar och intressant diskussion men det är alltid någon (?) som ska förstöra debattklimatet med allehanda personangrepp och sen är kriget igång. DET är LÅGT***
Jag håller med dig om att Ilse Marie är storsint, generös och fruktansvärt LIBERAL!

Dollarmattias vill avskaffa välfärdsstaten då han kallar sig egoist, Tja, jag vill behålla den av samma skäl ty den dagen jag själv. drabbas………vill jag fortsätta ha det bra och jag unnar andra detsamma.

Ragge i den artikel du tycker 'uppfyller vad jag kan se alla krav på vetenskaplig korrekthet' skriver de s.k. forskarna: 'Nära 95 procent av de tillfrågade i undersökningen uppger att de anpassat sitt beteende i syfte att vinna fördelar ur systemen, vid ett eller flera tillfällen under de senaste fem åren.' Detta tas sedan som intäkt för att nästan alla fuskar.

Frågan är väl bara om 'att anpassa sitt beteende i syfte att vinna fördelar ur systemen' är det samma som att fuska. Är det inte just ett sådant anpassat (jämställt) beteende som man vill uppnå när man exempelvis bygger ut föräldraförsäkringen? Att bete sig mer jämställt, och av samhället bli bli belönad för det, är väl ändå inte att fuska? Eller skapar politikerna genom att de med olika institutionella förändringar försöker stimulera och uppmuntra olika, för samhällsekonomin önskvärda, beteenden bara fler fuskare? Om det är detta du menar med att fuska, Ragge, vad säger du då om Alliansregeringens tal om vikten av att skapa olika ekonomiska incitament (för dom handlar det mest om att skära ned i trygghetssystemen) i olika sammanhang? Är inte detta också att stimulera fusk?

Nej Ragge, visst vet väl du att resultaten av olika undersökningar hänger ihop med definitionen av det man undersöker? Visst vet du det EGENTLIGEN, även om du på ett smart sätt försöker skilja på detta för att rädda den tendensiösa undersökningen som Svenskt Näringsliv presenterade på DN-debatt. Lite trist är det ändå för mig, och andra som skaffat oss en forskarutbildning, att du försöker dölja din 'vurm' för landets mäktigaste särintresse (Svenskt Näringsliv) bakom vetenskapliga termer och ett försåtligt 'objektivt' maner.

Till Anders: Inte kan du väl mena att man skall lägga ned de samhällsfinansierade forskningsinstitut som presenterar resultat som utmanar dig eller mig som liberaler. Har du då inte missat en av liberalismens djupaste visdomsord: 'Jag gillar inte det du säger men jag skall intill döden försvara din rätt att säga det' [jaha, är det liberalerna som myntat detta???!!!]. Forskarna, både på ALI och på Institutet för samhällsstudier har gått och går hela tiden igenom den kvalitetsgranskning som akademiska arbeten alltid gör. Det är nog mer än man kan säga om både dina och mina inlägg här på bloggen

När du, Anders, påstår att jag inte klarar en seriös diskussion och inte presenterat ett endaste sakligt argument kan jag bara beklaga och säga: läs det jag skrivit. Det är möjligt att detta inte faller inom ramen för din definition av vad som är 'seriöst' eller 'sakligt'. Frågan är väl då om det är dina definitioner eller mina ord som är klandervärda. Hur det är med den saken överlåter jag till läsaren av denna blogg att själva avgöra…

Jag vill bara avsluta med att berömma Ilse-Marie för en alltid lika intressant och härligt och ärligt provocerande (på rätt sätt) blogg! Tack för mig!

Till Gertkvist:
Jag skrev att man kan 'diskutera relevansen i att föra in exempelvis Nordkorea, Hong Kong och Singapor' (alltså INTE att man ej bör avhålla sig från det) i den typ av undersökningar som diskuterats här. Till din heder måste jag ändå säga att du, till skillnad från andra kritiker av artikeln (av O. Lundberg m.fl.) här på bloggen, lyfter resonemangen ovanför källarnivån. Även om jag är mycket tveksam till din analys och framförallt ditt påstående: 'Om det inte går att jämföra Sverige med Hongkong går det inte heller att jämföra Sverige med USA, Danmark eller Finland. Tro mig - det finns gigantiska skillnader mellan svenskar och danskar vad gäller livsstil, matvanor och sjukvårdskonsumtion.'

Länderjämförelser är alltid svåra att utföra på olika sätt, inte minst metodologiska. Men det betyder inte att man alltid skall undvika att göra dem. Bara för att något är svårt bör detta inte, per definition, undvikas.

Här sätter jag punkt. slut. Trevlig helg på er alla! Och Ragge, Peter, Jonas N och 'fundersam' ägna helgen till något annat än att sitta med näsan i Svenskt Näringslivs skruvade rapporter. Det skulle nog också er omgivning må gott av. Varför bara inte sitta under en ek och lukta på höstdofterna?

Socialliberal moraltant:

Instämmer helt i ditt senaste inlägg - och tack för att du försökt föra upp diskussionen på en något högre nivå än de flesta andra s.k. liberaler som har för vana att ockupera kommentarsutrymmet på min blogg.

Önskar alla en trevlig helg!

Samhälls intresserad och utbildad:
Där slog du huvudet på spiken…eller kanske spiken i kistan (debattmässigt) för de SN-fanatiker som tycks älska att solka ned denna blogg! Det fattade till och med jag, trots att jag inte är utbildad som du Keep on fighting Ilse-Marie!

Ragge, jag noterar att du inte går i svaromål. Inte en enda av mina frågor får tillstymmelsen till svar… När det gäller ditt snack om att verifiera och motsäga felaktiga resultat så var det just det jag gjorde. Om du inte (vill?) fatta det är vidare samtal mycket svårt att föra…

Hejsan
Jag ser du fått många “gubbiga” besserwissers” inlägg. Och eftersom webben till 70% består av hankönssurfare kan det ju vara en orsak till antalet.
Speciellt den manliga gruppen i samhället med avvikande normala uppfattningar, har en tendens att klumpa ihop sig på webben och försöka göra sin kvinnoförtryckspropaganda de facto 'sanning' synliga i alla möjliga och omöjliga situationer.
Bara tanken på att kvinnors förtida dödlighet beror på mödrarhälsovård vid och under graviditet, tycks övergå många av dina här tidigare inläggares förståndskapacitet och istället reta upp dem och anse det är enskilt problem som kvinnorna själva ska fixa.
Vill man göra kvinnors hälsa till ett politisk fråga, får väl borgarmännen hitta på ett nytt sätt att föröka sig, som inte riskerar deras indito borgerliga kvinnors hälsa, så välkomnar jag det
.
PS att barnadödlighetens förändringar över tiderna beror både på totala antalet barn som föds under tidsperioden sjunkit och på förändringar i begreppet statistiskt, när ett barn anses vara dödfött. Som ex en del länder redovisar ej barn som dödfödda om mamman samtidigt avlider under förlossningen.
Barnsängsdöden var tidigare i Sverige den största orsaken till att en kvinna dog i förtid.
DS

Jonas N
Jag tycker snarast det är du (om någon) som propagerar…det där med forskning och hur den drivs verkar du ha fått helt om bak(bock)foten…

Hellre rik och frisk än sjuk och fattig. Kan det bli enklare?"

Tillägg 23 oktober: kolla detta om "den (ny)liberale bloggaren", men det var ganska elakt... Det där med ironi och satir igen...

tisdag 9 oktober 2007

Kommentarer...

”Nu är det ju inte så att de som blir rika är de som är flitigast, eller de som offrar. Tvärtom går status vad gäller yrke och utbildning via det sociala arvet. De högavlönade är inte bara privilegierade ekonomiskt utan också genom att ha fått en utbildning, ett intressant arbete, respekt från andra, osv. (Jag tillhör själv den klassen och betalar mer än gärna mer i skatt.) Ett kassabiträde borde ha högre lön än en advokat om det var uppoffringar som skulle belönas (men det går förstås inte eftersom höga löner behövs som incitament för de mer privilegierade yrkena).”

”Det är rent skitsnack att svenskar är mindre flitiga. Vi har hög produktivitet och jobbar större del av arbetsdagen än i många andra länder. Det handlar dessutom om vad man gör på jobbet. Friska, utvilade människor är mer kreativa. Det är inte människor som sliter oavbrutet eftersom löne- och arbetsvillkor är skräp.”

”Jonas - det var skrivningar som 'Folk skolkar i skolan och bränner knegarlönen på skatter, krogen och teknikprylar, och sen är det synd om dem när de blir arbetslösa och inte har några reserver på banken' som jag kallade för 'klassförakt'. Och det står jag för (bland annat av de skäl Arvid mycket väl redogör för ovan). Jonas kanske kan berätta vad han tycker den typen av fördomsfulla åsikter ska beskrivas som istället. Sanning?”

”Nej. Vad Jens säger är att personer som förlorar på regeringens politik (dvs. t.ex .sänkt a-kassa, försämringar för sjukskrivna) gör det för att de på något sätt får skylla sig själva. Dvs att personer som jobbar i yrken med hög risk att bli sjuka/arbetslösa, som kommer från studieovana familjer och därför klarar den ytterst medelklassanpassade skolan sämre än andra är lata och korkade. Medan personer som fötts med guldsked i munnen och därför lätt kan ha en 'årslön på banken' är fina och flitiga. Och det är det jag kallar klassförakt.

Sedan kan Jens komma från vilken samhällsklass han vill. Det är mycket möjligt att han själv är arbetare, vad vet jag. I mina ögon förändrar det ingenting (jo, det är klart, om det skulle visa sig att Jens själv har haft det förspänt från första början så blir det såklart ännu värre. Naturligtvis.)”

”Jag har läst Jens kommentar gång på gång, och jag kan inte förstå den på något annat sätt. Än att de som 'misslyckas' får skylla sig själva. Och så drar han alltså alla över en kam. Det kallar jag för klassförakt. Varför Jonas överreagerar så kraftfullt på detta förstår jag dock inte.

Sedan Fredde. Jag har aldrig sagt att skolkande från skolan inte har konsevenser. Däremot vet jag de som skolkade massor, men som ändå lyckades. Och tvärtom. Det var Jens fördomsfulla uttalande om att de som 'misslyckats' gjort det eftersom de skolkat från skolan jag reagerade på. Inget annat.”

”Ok. Bevisbörda. En kvinna som jobbat sedan barnsben i äldreomsorgen, slitit ut sig och därför tvingats in i förtidspension. Hon straffas av den nya regeringens politik (då exempelvis hennes framtida ålderspension försämras). Är det hennes eget 'fel'? Beror det på att hon bränt alla pengarna på teknikprylar? Eller är det ett exempel på unket klassförakt att påstå detta?

Jonas, jag vet inte varför du har så svårt för att se världen som den är. Hela tiden försöker du skyla över uppenbara orättvisor, finna bortförklaringar.

Men när du på något sätt försvarar folk som anklagar hela arbetarklassen (och ja, jag tar det naturligtvis personligt eftersom jag lika gärna skulle kunna befinna mig där som på mitt tjänstemannajobb) för att vara ett gäng latmaskar som använt pengarna till att köpa platteve - samtidigt som man indirekt försvarar den medel- och överklass som många gånger glidit på en räkmacka och pappas kreditkort genom tillvaron - ja, då tycker åtminstone jag att du är rätt rejält ute och cyklar.

Och jag skriver klassförakt för att jag menar klassförakt. Det är ingenting jag slentrianmässigt häver ur mig för att stämpla meningsmotståndare (och varför jag skulle behöva 'stämpla' den anonyme Jens övergår för övrigt mitt förstånd).”

”Nä Jonas. Jens kommenterar mitt inlägg. Då får jag anta att han skriver om det jag också skriver om. Alltså hur regeringens politik drabbar vissa grupper ('förlorare'). Till vilka den förtidspensionerade kvinnan nog får anses räknas. För enligt Jens resonemang borde hon ju ha sparat ihop en egen slant istället för att lägga pengarna på krogen och teknikprylar. Och det är det resonemanget jag vänder mig - starkt - emot (för jag tror nämligen inte att hon har ont om pengar för att hon är lat och/eller har slarvat bort alltihopa).

Uppenbarligen var detta en öm tå för dig. Och du frågar om det handlar om 'klasshat' hos mig? Det tror jag nog inte. Däremot känner jag mig väldigt kritisk mot de delar av över- och medelklassen (alltså inte alla) som faktiskt tror att de är bättre än alla andra och inte har den självinsikten att se att de till vissa delar faktiskt haft det rejält förspänt också (i mitt fall är det väl lätt att se att jag fick bättre betyg än lika begåvade kompisar som inte hade studievanan med sig hemifrån, t.ex).

Sedan blir hela denna diskussion lite löjligt, Jens kommentar är så uppenbart fördomsfull och raljerande att jag faktiskt inte förstår varför du lägger sådan kraft på att försvara den.”

”Jonas. Det är lite svårt att fråga Jens om någonting efersom han som du kanske noterat inte längre förekommer i debatten. Och om det då är som du säger att han inte menar vad han skriver är det naturligtvis att beklaga. Men så länge han inte går in och förtydligar sig själv så tänker jag ta honom på orden.

Och då är hans korta kommentar ett exempel på klassförakt (för att ta ett motexempel som du kanske förstår: om du skulle skriva ett inlägg om moderater och jag skrev någonting om bortskämda stureplansungar i kommentarsfältet så skulle du kanske tycka att jag visade på en fördomsfull inställning mot moderater. Och i detta skulle du ha rätt. Då vore det ett klent försvar att jag egentligen inte alls tänkte på alla moderater när jag skrev mitt inlägg, utan kanske bara på en viss specifik moderat. Hänger du med hur jag menar, eller måste jag förklara ännu tydligare???).

Och jag tror redan att jag har förklarat allt det där du efterlyser. När jag pekar på den utslitna kvinnan. På begåvade människor som trots detta inte lyckas särskilt väl i skolan (exempelvis pga att de saknar studievana hemifrån, inte har någon plats att läsa läxorna, eller helt enkelt för att skolan dokumenterat är väldigt medelklassanpassad).

Ditt problem är att du på något sätt utgår från att alla jämt har obegränsade valmöjligheter. Det är lite som i Lennon-sången, 'there’s room at the top, they are telling you still'. Och då kan man hävda att människor som tar lågavlönade jobb får 'skylla sig själva'.

När du sedan försöker läsa in en saklig diskussion om kopplingen mellan skattekvoten och det individuella sparandet i Jens inlägg så blir det nästan pinsamt. Och det visar att din motvilja mot att överhuvudtaget erkänna att det finns något sådant som ’klass’ gör att du till och från slänger mer sakliga bedömningar åt sidan.

För ja, jag tycker det är viktigt att anstränga sig i skolan och jag tycker att det är klokt att spara pengar. Jag tycker också att skattepolitiken bör vara utformad så att de med låga inkomster får en så liten belastning som möjligt, och jag tycker det är bra med generella försäkringssystem vilket också gynnar personer i riskgrupper (dvs. kvinnor, personer med arbetaryrken) och gör att de får mer pengar över än de skulle få i ett system med mer av privata försäkringslösningar.

Så jag tycker det är bra med ett visst sparande. Men tittar du på USA så kan du att även där uppvisade hushållen under förra året ett negativt sparande. Dvs. man handlade för mer än man tjänade. Trots en betydligt lägre skattekvot än den svenska, alltså. Och samma sak kan du se även hos den svenska medelklassen (som ju ändå har mer pengar över vid månadens slut än ditt genomsnittliga butiksbiträde). Så att det bara är skatternas fel som gör att folk inte har en slant på banken tror jag helt enkelt inte på.

[Nej, det verkar som om de som har pengar ibland tenderar att bränna dem och den som har litet kan mycket väl hålla på pengarna… Sett till folk i min allra närmsta närhet… Och ibland verkar det också som om de som har lägre inkomster är mer generösa med det de har än de som har goda inkomster… 'Mycket vill ha mer' och att ha kan göra en nästan litet snål och kanske också girig. Fast det går nog inte att generalisera i någondera riktning].

Men vad detta har med mitt ursprungsinlägg förstår jag inte. Jag hävdade bara att det uppenbarligen går att vara rik i Sverige, vilket den aktuella lägenhetsaffären visar på (och det finns fler om du är intresserad). Då tycker jag att man kan fråga sig hur stora klyftorna egentligen måste vara för att det ska vara ’motiverande’ att ’anstränga sig’. Jag tycker att det är en relevant diskussion.

Sedan tänker jag fortsätta att kalla fördomsfulla och generaliserande uttalanden för fördomsfulla och generaliserande. Och jag tänker fortsätta peka på om jag ser någon typ av klassförakt bakom dem. Att du går i taket av ilska över den saken tycker jag nämligen egentligen säger mer om dig än om mig.”

Jonas. Om du kan förklara för mig vad skrivningarna om 'bränner knegarlönen på teknikprylar' och 'skolkar i skolan' är annat än ett sätt att uttala sig förklenade om folk som blir arbetslösa och kräver vettiga arbetslöshetsförsäkringar (betalade av 'de flitiga och sparsamma'), så ska jag ge dig rätt. (Frågorna blir alltså: har alla arbetslösa skolkat i skolan och bränt pengarna på teknikprylar? Och om inte, vad har då den typen av uttalanden med saken att göra?) Men det kommer du inte att kunna göra.

Sedan har du rätt i en sak. Det behövs inga utläggningar för att analysera Jens kommentar. Det räcker med ett ord; klassförakt.

Jag har dock i min välvilja även utvecklat detta i förhoppningen att även du ska ta till dig något. Och jag har då även byggt ut analysen. Om du upprörs över detta så hade du ju inte behövt skriva lika långa kommentarer själv.

Jag tycker det är ganska oproblematiskt att påstå att ett uttalande andas av klassförakt, om det gör det. Jens kommentar är varken första eller sista gången sådant förekommer (jag har stött på det otaliga gånger i diverse olika sammanhang).

Sedan förstår jag att själva det faktum att det finns klasser är så provocerande för dig att du går i taket över den saken. Och där kommer vi nog inte kunna nå varandra. Om du väljer att blunda för den delen av verkligheten finns det tyvärr ingenting jag kan göra som ändrar på den saken (törs jag säga, efter otaliga skriftväxlingar av detta slag som bara ytterst sällan lett framåt.)”