From the Swedish film based on the child-book "Ronia, The Robber's Daughter" by Astrid Lindgren. On the photo: Hanna Zetterberg Struwe, Ronia in the film, and Dan Håfström, Birk in the film. Click on the picture to go to Astrid Lindgren site.
Om mig och denna blogg...
Jag använder denna blogg för att försöka förstå fenomen i samhället som jag reagerar på och jag vill också ibland bara dela saker jag läser. Jag jobbar heltid, så min tid att skriva är begränsad, även om det kanske inte verkar så. Det jag skriver här är mitt höga, och förhoppningsvis personliga, tänkande och funderande utifrån det jag läser och känner.
From the openair museum illustrating the early prehistory of Lapland; the Stone Age - very interesting, or?? I was very interested however, tiringly interested in some person's eyes?? :-) A cousin and his little son. Another one of my favorites. Click on the picture to get more information.
I was born in Umeå in Västerbotten, Sweden, and moved during childhood stepwise to Skåne in the south, and at last back to just below the middle of Sweden where I still live.
I am educated both as piano-pedagogue and church-musician and have a full time employment as piano-pedagogue. Church-music is side work.
I am interested in a lot of things and will blog about things I read, psychology, society, history, nature, my work too hopefully, and my everyday life… And both in Swedish and English.
Not yet painted and not with a lot of firewoods lying behind it... No snow, strange... This is below the middle of Sweden. This house was built 1980-81.
The cottage where mom lives, april 2007. The houses and yard are surrounded by woods on two sides. Walking round the corner you are out right into the nature, almost! Nice! The nature-loving Swedes you know... One of my uncles has constructed this cottage. It was built 1977 I think.
I work fulltime. In a fulltime employment we have 67 pupils each week. But if we do other things the amount is reduced. I feel if it shall be fun to play myself I need to play at least 3 hours per day. Then my fingers obey and I can express things better… So I guess you can’t say I am working little. My writing is for myself in first hand; to process and express things. And here I can collect things for myself like in a library. But if people find this blog I would like to share what I read, media I have access to, as for instance teachers papers and pedagogical magazines, how the discussions are in them as the issue school and pedagogy is so big here, and of course I would also like to share music I like and find interesting and think has something to express…
A museum…
Click on the picture to go to the slideshow. Pictures are taken with my cell (mobile) phone camera.
Even more about me
I grew up in the middle-class as the oldest of six siblings coming very close. My dad was educated agronomist and worked as headmaster for agricultural schools the last 25 years of his work-life. And we grew up on agricultural schools. My mom is educated as nurse. Two of my siblings have walked in our dad's path and work as agronomists, the fourth sibling is engineer (college), the fifth occupational therapist (something with which she doesn't work as now) and the youngest is educated from school for Social workers and has a teachers education too.
My political compass
Click on the picture to get to the site where you get your political compass.
Sweden
Where Sweden is located in Europe, and the world. Click on the picture to go to the official gateway to Sweden.
Visar inlägg med etikett moralizing instead of being solidary. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett moralizing instead of being solidary. Visa alla inlägg
Ja, varför ifrågasätter man inte detta system? Också. När man ifrågasätter andra system (socialförsäkringarna). Är det andra sorters människor som agerar här mot i andra delar av samhället? Eller är det att man tenderar att i lägre grad ifrågasätta dem som har makt? Eller överse med dem?
Men borde man inte ha samma krav på alla oavsett position?
Och kanske skapa system som INTE uppmuntrar till missbruk? Barbara Ehrenreich skriver om drogtester på arbetsplatser och deras snarast demoraliserande effekt. De effekter man påstår sig eftersträva åstadkommer man inte (minskat antal olyckor och minskad frånvaro, minskade sjukförsäkringsutgifter för företagen och ökad produktivitet). Istället sänks produktiviteten, förmodligen på grund av testens negativa effekt på arbetsmoralen (dessutom är denna metod dyr, men drogtestindustrin tjänar en MASSA pengar) skriver hon (s. 201 i boken "Barskrapad").
Hon undrar också varför arbetsgivarna envisas med att fortsätta testa, något hon tror delvis beror på drogtestreklam, men jon misstänker också att även det förödmjukande i proceduren kan utöva en viss lockelse på arbetsgivarna (s. 202).
Ett mer solidariskt samhälle skapar mer soldariska människor? Ett mindre solidariskt mindre solidariska? Det senare ett egoismens och roffarmentalitetens samhälle? Fast kanske inte hos alla. Och hur kommer det sig; att inte alla blir egoister och roffare?
Skuggan som verkligheten kastar över den nuvarande diskussionen visar att en reform med en stark allmän möjlighet är billigare än ingen reform – det betyder att ju närmare amerikanerna kommer för att göra någonting så kommer socialismretoriken att dö ut och de 100 miljarder dollar, eller så, i projekterat sparande börjar se fruktansvärt attraktivt ut.
Det har också blivit klart från internationella bevis att allmängiltighet är billigare än att kostsamt lämna några människor utanför.
Verkligheten pushar dock på för en mer progressiv reform än the Baucus bill menar Krugman. Han tycker det som nu röstats igenom är för tamt och lamt?
Ekonomen Bruno S. Frey var med i Gomorron i TV imorse. Han sa att han ifrågasätter bonussystemets effektivitet och menar att man attraherar fel personer med detta system, vilket vi sett inte minst i bankvärlden nu senast. Artiklar av Frey.
I botten ligger förakt för svaghet hos dem som beslutat om detta? Dessutom; den ”friska” eller mänskligt mogna ger utan att kräva något tillbaka (naturligtvis utan att ge och ge i all oändlighet utan att ALDRIG få något, för det är inte HELLER hälsosamt). Se den holländska terapeuten Ingeborg Bosch.
”I fallet VD-prestationer har Bruno Frey, Lucian Bebchuck och andra med emfas hävdat att bonusar inte gör ledande befattningshavare i företagen mer produktiva. Tvärtom. De blir kortsiktiga, opportunistiska och i värsta fall korrumperade (se Ekonomistas-inlägg om detta).”
”Sitter i värmen från höstsolen och läser tidningar. En artikel i Dagens Samhälle handlar om jämförelser av vården mellan landstingen. Här visas att Stockholm har näst dyrast sjukvård men ligger näst sist när det gäller kvaliteten. Jag studsar till när chefsläkare Peter Rönnerfalk vid Stockholms läns landsting förklarar;
’- Vi har ett så otroligt stort utbud och en ganska stor privatläkarkår, då är det klart att kostnaderna ökar’.
Jaha, annars brukar det alltid heta att det blir billigare med ett stort inslag av privata företag.
På nästa sida i tidningen framför såväl Maud Olofsson, Göran Hägglund som handelsminister Ewa Björling att det behövs fler privata vårdföretag. Argumentet för detta är att det gagnar vårdexporten. En ny anledning till privatisering av vården.
Läser vidare i RIKSDAG & DEPARTEMENT. Även där finns en artikel om regeringens önskan att exportera vård och omsorg. Här konstateras att en förutsättning för en lyckad export är en större hemmamarknad med fler privata aktörer. Slutsatsen i den artikeln ger dock dålig eftersmak. ’Och någon boom blir det inte förrän medborgarna själva står för en större del av finansieringen (SOU2007:98).’
Hittills har de borgerliga politikerna alltid hävdat att de står bakom modellen med en offentligt finansierad vård. Frågan är om de nu har börjat överge denna princip?
Solen har hunnit gå i moln och jag känner kylan dra in. Funderingar över den borgerliga regeringens dolda agenda ger mig dessutom kalla kårar.”
”Framtidens arbetsliv kräver mer än gammaldags tänkande av detta slag !”
Samt läs följande artikel:
klicka på bilden för att göra den större.
Ja, vissas röster behöver snarare uppmuntras istället för tystas!? Vi behöver skildringar från alla olika sorters verkligheter, med olika sorters språk och uttryckssätt.