Kopplingar barndom och hälsa/Connections between childhood and health….

Läkaren Anna Luise Kirkengen skriver i sin bok ”Hur kränkta barn blir sjuka vuxna” i kapitlet

”Del 1 Individuella erfarenheter, kapitel 1, De skadliga sammanhangen” att ”unhominess” tidigt i livet gör en extremt sårbar. Detta blev dokumenterat (med epidemiologisk metodologi) i en amerikansk studie (ACE-studien).

En studie bland 17 000 vuxna användare (med en medelålder på 58 år, dvs. kanske ett halvt århundrade sedan barndomen!!) av en primärmedicinsk poliklinik som hade fasta arbeten, vilket var en förutsättning för deltagande, som fastslog sammanhangen mellan bestämda negativa barndomserfarenheter och riskfaktorer för de vanligaste orsakerna för död bland vuxna i dagens USA.

Studien har till idag fördjupats i över trettio understudier, alla publicerade i tunga medicinska tidskrifter.

”Negativa (skadliga) barndomserfarenheter” (”Adverse Childhood Experiences – ACE”) delades i två grupper,

1. en för a) psykisk, b) fysisk och c) sexuellt missbruk/övergrepp/kränkning av barnet självt och
2. en för olika problem som att a) växa upp med en ensamstående förälder, b) att leva med en vuxen som missbrukar alkohol eller narkotika, c) att leva med en vuxen som har en mental sjukdom eller har försökt att ta sitt eget liv, d) att se sin mamma bli misshandlad och e) att leva med en vuxen som har blivit dömd eller suttit i fängelse.

Dessa blev så korrelerade med följande tio riskfaktorer för sjukdom:

1. Rökning
2. Stor övervikt
3. Fysisk inaktivitet
4. Depressivt stämningsläge
5. Självmordsförsök
6. Alkoholism
7. Allt slags narkotikamissbruk
8. Föräldrar med missbruksproblem
9. Mer än 50 sexualpartners under livet
10. Sexuellt överförda sjukdomar

Möjliga sammanhang mellan de tidigare nämnda barndomserfarenheterna och de tio riskfaktorerna blev därefter analyserade med hänsyn till de sju ledande orsakerna för död bland vuxna i västerländska kulturer, nämligen

1. hjärtkärlsjukdom
2. slag (stroke och hjärnblödning?)
3. alla former av cancer
4. kroniska luftvägssjukdomar
5. diabetes
6. hepatit och gulsot och
7. benbrott som tecken på skador.

Forskarna fann starka samband mellan negativa barndomserfarenheter och risk för tidig dö bland vuxna. Dessa ökade i styrka när det förelåg flera typer av negativa erfarenheter. Slutsatsen var att negativa erfarenheters negativa verkan är stark och ackumulerad.

Vincent Felitti, studiens ledare, sammanfattar studieresultaten under den uttrycksfulla titeln ”Turning gold into lead” (”Att förvandla guld till bly") på följande sätt:

”Vi fann att sådana negativa barndomserfarenheter är mycket vanliga, även om de vanligtvis är förtigna och ouppdagade, att deras djupa verkan varar till och med ett halvt århundrade senare, även om de nu är omformade från psykosociala erfarenheter till organiska sjukdomar: och att de är en avgörande faktor för nationens hälsa och välfärd. Våra fynd är av stor betydelse för den dagliga praxis i medicin och psykiatri därför att de tyder på att det som antas som vanlig/normal vuxenmedicin är ett resultat av vad som inte blev sett i barndomen. Studien utmanar de rådande uppfattningarna omkring depression och beroende som ytliga, därför att den visar att dessa står i ett väldigt starkt dosresponsförhållande till tidigare livserfarenheter (min översättning från Kirkengens uthävande och hennes översättning).”

Den viktigaste frågan studien fick fram, som den hade ett maktpåliggande att besvara, men som studiens design inte gav tillgång till att besvara på, ställde forskarna själva:

”Exakt hur är negativa/skadliga barndomserfarenheter kopplade till hälsoriskbeteenden och till vuxensjukdom?”

Kirkengen tillåter sig att spetsa till frågan på följande sätt:

”Vilka tankar och begrepp om mänskliga erfarenheter och människors kroppar bör humanmedicinen utveckla så att personal inom hälso- och sjukvård kan förstå hur kränkningar som inte dräpte barnet likaväl dräper den vuxna som har varit detta barn?”

Negligerar man detta hos patienter så blir den terapeutiska verkan sämre eller obefintlig, kan till och med ytterligare skada patienten. Kirkengen skriver om reviktimisering av klienter, i både psykiatri och somatisk medicin…

Och studien fastslår också att dessa erfarenheter inte bara gäller ett fåtal, utan är mycket vanliga!! Och de 17 000 deltagarna i studien kommer från medelklassen!!! Alltså inte från de lägsta skikten i samhället!! Alla deltagare hade fast arbete och sjukförsäkringar, vilket var en förutsättning för studien.

I have quoted from Anna Luise Kirkengens book ”How Abused Children Becomes Unhealthy Adults” (see the link list to the left). “Part I, Individual experiences – damaging contexts.” And referred to Felittis "Turning gold into lead". New link to Felitti's essay.

Also see this blogpost about the connections between childhood and health.