Om Sicko och partiledardullen...

Helle Klein med den jättebra ledaren ”Slaget om sjukvården” om Michael Moores film "Sicko". Josefin Brink om partiledardebatten mellan Sahlin och Reinfeldt igårkväll. Om att ha en "folklig" framtoning... Tänkte på det när jag såg Filippa Reinfeldt hos Babben i lördags... Brink skriver bland annat:

"Min första tanke efter gårdagens duell mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt var att medieträning måste förbjudas. Tonfall, uttryck, små exempel ur 'vanligt folks' vardag, slipsen, klänningen..."

En kommentator hos "Alliansfritt Sverige" apropå vårdval:

”Som sköterska så kan jag bara säga att gårdagens debatt var ett nytt stolpskott i Sveriges historia. Privata vårdföretag till penningstinna försäkringstagare? En minister som sa nej samtidigt som denna minister menade ja?.

Öppna ytterdörren och ge er ut och prata med folk och ta reda på hur de mår i stan och stugorna på landet.Där gäller inga fina tabeller utan verkligheten.”

Arne Kjörnsberg om ”Regering med lögner i bagaget”. Han skriver bland annat:

”…Olof Palme [se PalmeCenter.se och Olofpalme.org – Olof Palme’s archive]. Han sade ofta ungefär så här. (Citerat ur minnet) ’Jag är övertygad om att även den som har det väldigt bra ekonomiskt av egenintresse, om inte annat, inser vikten av solidaritet. För han eller hon inser att ökade klyftor leder till sociala motsättningar som blir ett problem för hela samhället även för de ekonomiskt besuttna.’ Så långt Olof Palme.

Vi kan också lyssna till Tage Erlander och minnas hans ord som han så ofta upprepade.

’Adelsmärket på en god politiker är att han eller hon inte sticker upp fingret i luften och känner hur det blåser. Han eller hon sätter sig i stället med sina kamrater och resonerar om vad som är riktigt, rättvist och rättfärdigt. Sedan går man ut tillsammans och bildar opinion för det man kommit fram till.’”

En Charlotte hos ”Ett hjärta RÖTT”:

”De där beskyllningarna att man tänker för mycket med hjärtat, tar saker personligt osv, de får jag också ibland från högerliberala personer som tror sig vara någon slags fritt svävande medvetanden med örnblick. Men nå, även om de själva ofta tycks mer känslostyrda än vad de är medvetna om så sätter det ju litegrann fingret på vad som är det största problemet med högerpolitik: hjärtlösheten [min kursivering].”

---

Tillägg 9 oktober: Hittade denna kommentar (som jag hade sparad sedan 6 oktober) på samma tema som Charlottes svar ovan

"Är inte politik känslor? Är politik enbart lagstiftning? Shit alltså**Då har jag missat hela poängen. Jag har analyserat tal på retorikkurser och det var känslor överallt. Logos och patos [pathos]. Det var inte logosdelen som uppviglade massorna utan patosdelen. Logos talar till den ena hjärnhalvan och patos till den andra. Om du bara talar till den ena anses du vara torr o tråkig och ingen lyssnar på dig. Är väl därför många extremliberaler är så otroligt torra och intetsägande att prata med. Inga man direkt festar med en fredagkväll. De tror att livets uppkomst blev till p.g.a logiska beslut.

Kaosteorin?? Relativitetsteorin? Jag tycker synd om dem som saknar förmåga till känslor. Självklart är politik både logos/patos. Att förneka patos är att förneka halva människan. är väl det extremliberaler gör…Att den stackars mannen i Sickofilmen tvingades välja vilket finger han hade råd att sy fast anses som snyfthistorier o propaganda. Inget medlidande va?? NÄÄ* Jäkla snygga läkare de hade på Kuba förresten. jag vet, landet e diktatur men vilka människor” PATOS-_människor."

Kolla här om Bamse och det sociala patoset!! I NE:s ordbok står det om "patos":

"stark, lidelsefull känsla som vanligtvis tar sig högstämda uttryck"

Ordet finns historiskt belagt redan 1785 och kommer från det grekiska "pathos". Jfr med antipati, homeopati, patetisk, patologi, sympati, telepati - och förstås empati. Se också ethos. I artikeln om empati hittade jag följande:

"Empathy and autism spectrum disorders

A common source of confusion in analyzing the interactions between empathy and autism spectrum disorders (ASD) is that the apparent lack of empathy may mask at least two other underlying causes:

· Excessive sensitivity or "overwhelm," may be a cause of early learned suppression.

· Failure to demonstrate empathy can arise from inability (or not knowing how) to express empathy to others, as opposed to difficulty feeling it. internally.

The former of these is cited by Phoebe Caldwell, an author on ASD, who writes:

What is clear is that, while people on the spectrum may not respond easily to external gestures/sounds, they do respond most readily if the initiative they witness is already part of their repertoire. This points to the selective use of incoming information rather than absence of recognition. It would appear that people with autism are actually rather good at recognition and imitation if the action they perceive is one that has meaning and significance for their brains.

As regards the failure of empathetic response, it would appear that at least some people with autism are oversensitive to the feelings of others rather than immune to them, but cannot handle the painful feed-back that this initiates in the body, and have therefore learnt to suppress this facility. /.../

With these possible exceptions noted, it would be grossly misleading to infer that individuals with ASD's are generally exceptional empathizers when, quite to the contrary, research indicates the reverse. Research suggests that many ASD individuals have a lack of theory of mind (ToM) and alexithymia (85% of those with ASD's have alexithymia), both of which conditions involve severe deficits in the individual's ability to be empathetically attuned to others. Alexithymia involves not just the inability to express emotions, but specifically the inability to identify emotional states in self or others^"

Och kommer att tänka på detta!! Apropå autism...

Kolla detta om "Sicko". Och Ulf Bjereld om ”Rent spel. Ewa Björlingaffären och rugby.”