onsdag 19 december 2007

You can't be unsafer...

the two siblings who have written the book referred to.

Played with a 7-yearold girl for her class and a parallel class this morning. When I sat there at the digital-piano before all children came, two small boys opened the door and wondered what I did. When they left one of them said:

“Goodbye darling!”

“Goodbye”,
I replied.

The small children came, one of them came to me at the piano and asked:

"Am I a boy or a girl?"
Nonplussed or perplexed I wondered if I heard right, watched the child thinking it was very important I didn’t say wrong. Phew! And it was really difficult!

“But aren’t you a little chap!??” I chanced.

Phew, I was right. I hope the child was satisfied. But after these two incidences my concentration was almost lost.

Now when I sat down at the TV there was an interview with a young man Jörgen Fredholm, I came in in the middle of the interview. This man had written a book “Otryggare kan ingen vara” with his two year older sister about their childhood in terrible abuse (Lind & Co förlag AB 2007. ISBN: 9185267988 / 91-85267-98-8, EAN: 9789185267989, a title referring to one of our hymns, translated it would be something in the style “You can’t be unsafer”, this hymn has been translated to English "Children of the Heavenly Father"!! See here.). Also see these links; here and here (in Swedish though).

The advice from this man and his sister is:

”Dare to ask questions! How children have it and dare to hear how it is.”
i.e. ask a child/young person even the unpleasant questions. There are ways out if you dare to talk about things. This young man and his sister are both socially functioning individuals, studying at College for Social workers, this man has his own family today, with a 6-year old son and a 3-year old daughter).

It stands about the book (in Swedish):

”Otryggare kan ingen vara är den lika skakande som sanna berättelsen om tre syskon som tvingas växa upp med en mamma som inte kan ta hand om sig själv och än mindre dem. Mitt i det svenska välfärdssamhället lever dessa barn i en otrygghet som gränsar till det ofattbara. De är helt utlämnade åt mammans ansvarslösa beteende och hennes lika omdömeslösa val av män. Fadern till den äldsta dottern, försvinner snart ur bilden och pappan till de båda yngre sönerna hamnar på anstalt efter att ha dömts för hustrumisshandel och skadegörelse. Sedan följer en rad styvfäder, av vilka en har mördat sin hustru och sina två barn bara ett par år innan han flyttar in. En annan gömmer ett laddat gevär i lägenheten och misshandlar både mamman och barnen.

Det är en uppväxt fylld av alkohol, knark, misshandel, mobbning, svält och hot. Dottern tvingas som liten flicka ta hand om både hushållet och sin berusade mamma. Äldste sonen, som lider av en cp-skada, får i tonåren uppleva hur hans mamma stjäl hans pensionspengar och låter honom svälta. Och yngste sonen blir tidigt kriminell och narkoman och avlider endast 25 år gammal i en bilolycka. Bengt-Åke och Agneta Cras har tidigare skrivit boken Bakom stängda dörrar som sålts i över 200 000 exemplar [se beskrivning den boken på Mimers brunn].

”Anneli är ingen bullmamma som ägnar kvällarna åt läxläsning och åt sin förtroendepost i Hem & Skola-föreningen. Hon sitter och super med den ene mer opålitlige mannen efter den andra och hon ger fullständigt fan i sina barn. Det är Annelis nycker och behov som styr och barnen far så ofattbart illa att socialtjänsten borde dö av skam när de lyssnar på denna dokumentära skildring av helvetet i folkhemmet.
Tomas Norström läser sakligt och nyktert om mamman som har gruppsex inför sina barn och som är så sjuk och självupptagen att man både begriper och inte förstår hur detta kan pågå mitt ibland oss. Kan det bero på att ingen VILL se? Ingen aning, men lyssna på denna ljudbok som får de flesta andra verklighetsskildringar, hur hemska de än är, att likna gullegullsagor. Men, under över alla under, går det ändå hyfsat bra för två av de tre barnen.”

Inga kommentarer: