Det där med (moralistisk) familjepolitik...

Göran Greider skriver idag i ledaren "Och ringen blir kvar..." om den kristna högerns moralistiska (mitt tillägg) familjepolitik. Han pekar bland annat på att Jesus faktiskt aldrig var gift, för det första. Men den kristna högern för en politik som hyllar den heliga familjen!!

Konservativa menar att social upplösning står för dörren, med alla skilsmässor som "duggar tätt i de flesta bekantskapskretsar".

Han skriver bland annat:

"Under hela nittonhundratalet och även i våra dagar har det ofta målats upp en bild av att den totala upplösningen av alla existerande familjeband är nära förestående. Det har varit den konservativa tesen och den tycks ha kunnat bekräftas bara genom att se sig omkring i hyres- eller villaområdet: Här är skilsmässobarnen, här är vårdnadstvisterna, här är alla de ensamstående hushållen, här är de tusen singlarnas land.

I själva verket stämmer bilden av upplösning inte alls med verkligheten. Även om skilsmässorna är många så står själva institutionen Äktenskapet starkare än någonsin. /.../

Den moderna välfärdsstaten har dessutom stärkt institutionen Äktenskapet genom olika trygghetssystem och inte minst förskolan. Den moderna tvåförsörjarnormen, som kräver att både män och kvinnor försörjer sig, har gjort parterna i ett äktenskap mer självständiga. Men också friare: När förhållandet inte fungerar finns möjligheten till skilsmässa. Äktenskapet behöver inte vara på livstid och bara den insikten gör parterna litet mindre spända."

Och det är väl bra!!?? :-)

Och så skriver han om den konservativa tesen att intresset för att gifta sig och för att bilda familj ju inte stämmer:

"Den konservativa tesen att äktenskapet och familjen har försvagats stämmer helt enkelt inte. Äktenskapet står starkt och egentligen är det ju det som uttrycks också i debatten om könsneutrala äktenskap: Här är alltså en grupp, de homosexuella i samhället, som vill vara med och stärka äktenskapet [!!! Ja, är inte det bra?? Äktenskap som samlevnadsform, som man ju säger sig vilja värna om!!].

Jag är egentligen förvånad, måste jag säga, över att en så ärevördig gammal inrättning som äktenskapet så starkt hyllas av människor som annars helst vill frigöra sig från alla gamla förtryckande samhällsmönster [Ja, det kan man verkligen hålla med om!!??]. Men så är det. Och det är bra [Ja, visst!!? :-)]. Jag blev oerhört glad när en opinionsmätning i förra veckan visade att hela sju av tio svenskar tycker att homosexuella ska få gifta sig. Jag hade inte riktigt väntat mig de siffrorna. Så nu står kristdemokraterna ensamma i frågan, de kommer att förlora och de kan heller inte vädja till att de har folket med sig [rätt åt dem! Det kan de ha!!!]. Det har de inte. Jag tror att de känner sig vilsna nu. Men med tiden kommer också de att acceptera en ny könsneutral äktenskapslagstiftning, precis som de accepterade partnerskapslagen på nittiotalet trots mycket gnöl i början [dt blir hårt för dem??]."

:-) Så har jag aldrig tänkt förut!!? Och så skriver han om Jesus (mina kursiveringar):

"Personligen anser jag ju att de inte ens har Bibeln med sig. Den centrala gestalten i kristendomen, Jesus själv, var en ensamstående man som med all sannolikhet levde fritt med någon kvinna, kanske Maria Magdalena, vad vet jag. Att förknippa Jesus med den heliga familjen är mycket egendomligt, det håller inte streck. I själva verket är Jesusgestalten lätt att förse med mycket moderna förtecken.

Jesus var modern. Hade han fått leva och fått leva i vår värld hade han säkert gift sig…och skiljt sig! Och kanske gift sig igen. Det är därför som många radikala homosexuella kan sträcka ut en hand efter Jesus: de håller då inte en inskränkt, bigott kristen i handen, utan en gestalt som skulle kunna röra sig med ett rofyllt leende genom vimlet på någon Pridefestival eller gå på ett föräldramöte i skolan."

:-) !!!

"Varför är äktenskap bra? Det är en rationell samlevnadsform. Bor man tillsammans spenderar man mindre pengar: äktenskapet ger stordriftsfördelar. Två inkomster är bättre än en. Barnpassningen blir lättare att fixa. Man kan dela på den och behöver inte parasitera på samhället genom att anlita en skattefinansierad hushållsnära tjänst. /.../

Kanske är hela denna fråga på väg att svalna. Sagan om ringen går mot sitt slut, alla makterna kring denna ring försvinner, men ringen blir faktiskt kvar. Det vore bra, för det finns politiska frågor som är långt viktigare än denna – de som rör de ökande klassklyftorna, arbetslösheten, trygghetssystemen. Statsvetare brukar ibland tala om två olika dimensioner i politiken: Jämlikhetsdimensionen, som rör frågor om ekonomisk rättvisa, samt frihetsdimensionen, där olika kulturella identitetsfrågor är centrala. Själv menar jag att jämlikhetsdimensionen är den viktigaste för om ett samhälle skapas där färre behöver vara rädda för att mista jobbet och där klassklyftorna minskar, ja då blir folk också mer benägna att vara fördomsfria i frågor som gäller kultur och identitet."