Mer om familje- och skolpolitik...

kort taget 11 februari 2007 (med mobilkameran).

Lärarnas tidning om vårdnadsbidraget i debattartikel av Tomas Eneroth (s) och Marie Granlund (s). De varnar för att bidraget kan komma att urholka förskolan och skriver bland annat:

”Regeringen har i höstas preciserat förslaget om ett kommunalt vårdnadsbidrag, vilket man vill införa från den 1 juli 2008. Familjeministern har deklarerat att bidraget ska ge mer valfrihet och tid med barnen. Det som inte nämns är att bidraget kommer att leda till ökad ojämställdhet och sämre kvalitet i förskolan.

Eftersom staten inte tillför en krona blir det kommunerna själva som får stå för hela kostnaden. Det är alldeles uppenbart att pengarna till vårdnadsbidraget kommer att tas från förskolan och urholka den på resurser.

Sveriges Kommuner och Landsting har uppskattat att vårdnadsbidraget kostar kommunerna 3 miljarder kronor. Det motsvarar kostnaden för 9 000 personer som arbetar i förskolan.

I Norge står nu motsvarigheten till vårdnadsbidraget i begrepp att avvecklas. Erfarenheten i Norge visar att en väsentligt stor grupp kvinnor med utländsk bakgrund missade möjligheten till jobb och integration. Samtidigt gick deras barn miste om den värdefulla stimulans av språkutvecklingen som förskolan erbjuder.

Norge arbetar nu för att bygga ut och utveckla förskolan, som allt fler föräldrar efterfrågar. Erfarenheten i Sverige säger oss att alltför många barn redan i dag, utan vårdnadsbidrag, går ut grundskolan med läs- och skrivsvårigheter. Ett vårdnadsbidrag, som både minskar förskolans resurser och en del barns möjlighet till stimulans i språkutvecklingen, betyder alltså fler steg i fel riktning. /…/

Det handlar om att i ett föränderligt arbetsliv bättre än i dag kunna möta familjers behov av barnomsorg på obekväm arbetstid.

Med vårdnadsbidraget kommer vi tvärtom att se ett bakslag, motsatsen till utveckling.

Sverige rankas återkommande som världens mest jämställda land. Framgången bygger på en kvalitativ och väl utbyggd barnomsorg i kombination med en generös föräldraförsäkring. Det är en utveckling som inte är av sig själv given utan kan ta en bitter vändning./…/

Som facklig organisation finns också anledning att vara särskilt observant på de negativa sociala konsekvenser som följer av vårdnadsbidraget. Inte minst för att det försvagar kvinnors förankring på arbetsmarknaden och genererar en ny grupp av fattigpensionärer.

Vi är därutöver övertygade om att unga kvinnor och män vill kunna kombinera föräldraskap med arbetsliv [kolla sida 3 i denna pdf-fil om en japanskas reflekterande över mäns och kvinnors situation och förhållanden i Japan av idag, om detta med familjebildning].”

Och i artikeln ”Risk för snedrekrytering med vårdnadsbidrag” står det:

”’Det är under de tidiga åren som språket utvecklas mest. Införs vårdnadsbidrag riskerar det att leda till att färre barn får den språkstimulans som de behöver,’ säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz.

Lärarförbundet och Skolverket pekar på de utvärderingar som har gjorts i Norge och Finland, där ett liknande bidrag redan finns. Det har visat sig att kvinnor med invandrarbakgrund och kvinnor med låg utbildningsnivå i större utsträckning använder sig av bidraget.

Det finns en klar risk för att den sociala snedrekrytering till förskolan som fanns innan förskolan byggdes ut nu återuppstår med vårdnadsbidraget, anser Lärarförbundet och Skolverket.

’Det innebär att barn med invandrarbakgrund och barn från familjer där föräldrarna har kort utbildning får tillgång till förskola i lägre utsträckning än andra barn,' skriver Skolverket i sitt svar till regeringen.

Skolverket anser också att vårdnadsbidraget kan leda till att verksamheten i förskolan blir splittrad, vilket går ut över kvalitén. Fler barn med korta vistelsetider leder till att verksamheten blir svår att planera. Utformandet av bidraget ger också personalen i förskolan en kontrollfunktion som kan påverka relationen till föräldrarna negativt, skriver Skolverket.

Lärarförbundet anser att regeringen inte har utrett konsekvenserna av vårdnadsbidraget tillräckligt noga.”

Och se kritiken av de nya betygsliknande omdömen som införs från årskurs 1, vilka kan leda till att föräldrar snarare får en sämre information om sina barn än med tidigare utvecklingssamtal. Därför att skolorna kan nöja sig med att bara sätta en bokstav utan att ytterligare informera mer. Där står i slutet:

”’Det system som nu införs innebär i praktiken att elever får betyg från årskurs ett, vilket är alldeles för tidigt,’ anser Marie Granlund:

’En liten tjej eller kille ska inte få höra att hon eller han inte är godkänd. Ökad föräldrakontakt och ökad information: visst, jättebra – men inte betygsliknande omdömen.’”

Man kanske kan komma att önska att det blir fler Pippisar i skolan i framtiden?? :-) Istället för färre?? Och det borgarna ägnar sig åt är nykonservatism? Och det vi ser är nyauktoritära tendenser!? Och vadå egentligt nytänkande??