Förluster förstatligas och vinster privatiseras…

Robert Sundberg skriver i ledare idag ”Fel sälja Vin och sprit” (mina kursiveringar):

”Borgarna är tystlåtna om varför utförsäljning av statliga företag är så viktiga. Sanningen är att borgarna leds av en nyliberal ideologi som säger att staten ska vara så liten som möjlig och syssla med så kallade kärnverksamheter, som upprätthållande av lag och ordning, försvar och så lite som möjligt av annat. Beskattningen kan därmed hållas på låg nivå, vilket gynnar de rika och framgångsrika [så länge man är 'framgångrik', ja, vad nu 'framgångsrik' egentligen är??].

Läggs utförsäljningen som en pusselbit i ett större borgerligt pussel framstår denna bild tydligare. Den är att staten, samt kommuner och landsting, ska göra sig av med så mycket som möjligt. De verksamheter som de drivit bör privatiseras. I teorin ska det ge lägre skatter. I praktiken brukar det ge ökade sociala och ekonomiska klyftor och skillnader i samhällsservice mellan olika grupper av medborgare. De som har det bättre ställt klarar sig bra medan de som har det sämre, lågutbildade och låginkomsttagare, för det svårare när en minimal stat är idealet.

Att statliga företag privatiseras är inget bra i sig./…/

Med försäljning av statliga företag tappar staten viktig insyn i, och kontakter med, företagande på ett konkret sätt. I Vin och sprits fall bidrar man även till att ett stort företag [franska Pernod Ricard] stärker sin ställning som världens näst största vin- och spritföretag.

Staten går i detta försäljningsfall även miste om en intäktskälla som var konjunkturokänslig. Den redan konjunkturkänsliga svenska budgeten blir än mer känslig, vilket inte är bra./…/

I lågkonjunktur kan sen snabbt stora underskott och upplåningsbehov uppstå om skattekvoten är alltför låg [och vilka förlorar mest på detta?]./…/

…en parallell med 70-talet då det restes krav på förstatligande av bankerna. Då fick staten gå in och rädda stål- och skogsindustrier som var illa ute. Det kostade pengar, liksom den statliga bankakut som fanns i början på 90-talet gjorde.

Risken är att förluster förstatligas och vinster privatiseras.”

Och vilka är egentligen förlorarna? Och vilka riskerar egentligen ganska litet? Ja, och det ligger en hel del i det att "förluster förstatligas" (dvs. vi får alla vara med och betala dessa) medan vinster privatiseras (och bara vissa tar del av den vinsten)? Ja, vinster tillfaller en mindre del av befolkningen, som redan har det gott ställt (och de hade det inte dåligt ställt tidigare heller, men nu har de fått det ÄNNU bättre, medan folk i gemen kan komma att få det sämre ställt och betydligt sämre trygghetsnät på köpet och vad skapar detta för samhälle egentligen i slutänden? Och gynnar detta egentligen samhällsekonomin - heller?)

Tillägg: Kolla Anjas svar till det tidigare inlägget ”Banker, försäkringsbolag, privatläkare och litet annat…”

Göran Greider skriver i ledaren ”Skolan och friheten” (läs kommentar nummer ett och två, de var ganska bra):

”Skomakare, bliv vid din läst - det är egentligen kontentan av många inslag i gymnasieutredningen som nu kommit.

Den elev som i framtiden, med de nya riktlinjerna, går en yrkesinriktad linje och sen kommer på att hon eller han skulle vilja studera vidare på högskolan kan få problem - eleven är då inte behörig, kanske i matte eller engelska.

Och samtidigt skär ju regeringen ner på komvuxutbildningen allt för att den som lagar skor inte ska få friheten att pröva något annat.

Men det finns en annan väg att gå när många elever inte orkar med vissa kärnämnen: satsa på undervisningen! Pedagogiken! Resurserna!”