Inlägg
"Härligt - svenska folket blir alltmer negativa till friskolor! Det visar en undersökning gjord på Göteborgs universitet./…/
Konstigt är det inte: Friskolerevolutionen - eller snarare rör det sig om en kontrarevolution - dränerar de kommunala skolorna på resurser samtidigt som de ökar segregationen./…/
…inplanterar ett konkurrenstänkande på ett mycket tidigt stadium hos ungar: Välj rätt - om du inte ska bli en förlorare! Man kan få höra tonåringar som ska välja gymnasium sitta och prata om att den och den eller den skolan är dålig, därför att det är för mycket invandrare där. Och föräldrarna blir oroliga för att deras ungar inte hamnat på rätt skola.
Vi i media har länge också varit skyldiga till mycket gratisreklam för dessa friskolor: Vi skriver ofta om en ny friskola och deras inriktning men tiger om de kommunala skolorna, när de är bra, vilket de oftast är./…/
Frågan är ju ingen småsak, den rör vid nerven i hela vårt samhälle men den har sedan nittiotalets behandlats med silkesvantar.”
I Lärartidningen skriver också dess chefredaktör Sten Svensson i ”Chefredaktören har ordet” i senaste numret nr 8/2008 (som kom igår) om ”Tuffare tider för friskolebranschen”:
”Svenska folket håller på att svänga i inställningen till fristående skolor. Inte sedan mätningarna började 1997 har så många varit så negativa till att satsa på fristående skolor som i dag.
Det visar den senaste mätningen från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. På frågan vilket område som bör prioriteras av samhället ligger äldreomsorgen högst men den kommunala grundskolan kommer därefter tillsammans med sjukhusvård. Här syns således en klar tendens i opinionen, fristående skolor är på väg ner och kommunala grundskolor är på väg upp.
Även i Stockholms kommun finns ett annat tecken inom skolsektorn. För första gången på flera år ökar antalet sökande till de kommunala gymnasieskolorna.
Anledningen till denna tendens till attitydförändring kan man bara spekulera kring. Det har varit en hel del negativ uppmärksamhet kring fristående skolor.
Många exempel på en hektisk marknadsföring, illa skötta avknoppningar och rabalder kring religiösa friskolor har skildrats i medierna. Det har också varit en debatt om vinster för skolbolagen och höga löner för dess chefer. Måhända har detta påverkat den allmänna opinionen.”
Greider anser, vilket ju är riktigt, att privatskolorna har fått en massa gratisreklam av medierna, men trots det så reagerar allmänheten så här. Och jag tror att Greider har rätt; segregationen ökar och med den en ökad oförståelse för människor med andra levnadsförhållanden, med allt vad det kan innebära.
I artikeln ”Revisorer dömer ut fallet Tibble i Täby” står det också att revisorerna riktar hård kritik mot Täby kommun för hanteringen av Tibble gymnasium. Enligt dessa revisorer så har en kultur med in informell styrning utvecklats i Täby. Uppdrag ges muntligen från kommunstyrelse till tjänstemän och detta leder till oklarheter och missförstånd. I protokollen nämns inte Tibble en enda gång.
Och bakom den nya policyn står moderaterna, centern och kristdemokraterna. Folkpartiet och socialdemokraterna reserverade sig i kommunstyrelsen.
Man menar att försäljningspriset inte ska sättas bara efter marknadsvärde på inventarier och dylikt, utan även ett så kallat goodwillvärde ska bakas in, alltså verksamhetens marknadsvärde.
En förbundsordförande i Lärarförbundet i Täby befarar att det blir underpris vid avknoppningar även i fortsättningen (för skolor som vi skattebetalare betalat skattepengar till!!!!).
Man nämnde ett värde på 40-50 miljoner för Tibble gymnasium, men det är troligen ingen chans att kommunen kommer att ta ut sådana belopp, för då blir det inga avknoppningar.
Analyser och MBL-förhandlingar vägrades tidigt i processen av arbetsgivaren.
Man krävde också att majoriteten av personalen ska vara positiv till avknoppning, men de styrande anser att det räcker om ”det stora flertalet” är positiva – eller neutrala och detta blev också formuleringen i policyn.
Se också artikeln ”Betyg — urval eller morot?” i nr. 7/2008 där man undrar hur det nya betygssystemet kommer att påverka elevernas lärande och lärarnas arbete. De hade talat med fyra betygsforskare.
Alliansregeringens betygsförslag består av betyg från sexan, sexgradig skala i stegen A—F där F är ett nytt icke godkäntsteg i grundskolan. Dessutom föreslås att det blir möjligt att ge betygsliknande skriftliga omdömen från skolår 1.
Fortfarande ska betygen vara målrelaterade. Om målrelatering är och har den politiska enigheten varit stor.
De skriver:
”För Jörgen Tholin, vice rektor vid Borås högskola som till för några år sedan hade en fot kvar i skolan, är förslaget till fler betygssteg inte helt främmande. Hans avhandling heter ’Att kunna klara sig i ökänd natur’ och handlar om hur betygen och betygskriterierna fungerar i det målrelaterade betygssystemet./…/
Han påpekar att forskningsfronten när det gäller betygens funktion inte är helt tydlig. Olika forskare säger olika saker.
- Det finns de som säger att betygen har en motivationshöjande kraft. Men vi har väldigt lite empiriska belägg. Ett försök i Västerås med att låta högstadieelever börja på nationellt program i gymnasieskolan trots ’underkänt’ i kärnämnena fick till exempel avbrytas därför att betygen då började rasa i högstadiet. Det kan möjligen ses som ett tecken på betygens betydelse för motivationen.
Han tycker att det som borde diskuteras, i stället för teknikaliteter som antalet betygssteg, är hur lärare ska kunna göra schysta bedömningar av elever. Det är en etiskt viktig fråga där debatten är outvecklad i dag [jag håller med]./…/
För Christina Cliffordson, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, och hennes doktorand Alli Klapp Lekholm, handlar det om hur tidigare betyg och fler steg utformas och genomförs. 1990-talets misstag med bristande genomförande och fortbildning av lärare får inte upprepas./…/
Det behövs tid och resurser för lärare att föra dialog med varandra och för att ta hand om kunskapsluckor hos eleverna. Och det handlar om hur man kommunicerar innebörden i betygen till elever och föräldrar./…/
Christina Cliffordson framhåller att fler steg och tidigare betyg kommer att styra upp skolans innehåll och former i högre grad än i dag, eftersom mål och kriterier måste formuleras för varje skolår. Lärarnas frihet kommer att minska./…/
Utredningen om ett nytt målsystem för skolan som kom våren 2007 visade också att dagens betygskriterier inte är konsekvent formulerade.
Jörgen Tholin menar att bedömningen skulle underlättas och bli mera likvärdig om kursplanerna återigen får ha ett ämnesinnehåll, något som målutredningen också är inne på. /…/
Också Anders Jönsson, doktorand vid Malmö högskola, betonar att betygssystem inte är bra eller dåliga i sig, utan att det handlar om vilket syfte ett betygssystem har.
- Politikerna måste bestämma sig för om de vill optimera för urval eller för lärande. Ett betygssystem kan inte optimera för båda dessa syften samtidigt.
Dagens system är varken optimerat för urval, vilket man visste från början, eller fullt ut för lärande, vilket man trodde att det skulle vara.
- För att betyg ska stödja lärandet måste man göra själva betygsättningen genomskinlig. Elever och lärare måste tillsammans gå igenom elevernas prestationer, värdera dem och väga samman dem till ett betyg. Det måste vara tydligt hur lärarens sammanvägningsprocess ser ut. Gör man det kan det vara motiverat med tidigare betyg eftersom det tar tid att lära sig en sådan process. /…/
Hur ser han då på förslagen till tidigare betyg och fler steg? Flit ska löna sig har utbildningsminister Jan Björklund sagt.
- När det gäller fler steg så brukar man säga att man inte ska ha mer än två nivåer i ett målrelaterat system, godkänt och icke godkänt, om man ska ha en bra säkerhet och inte för mycket slumpmässighet i bedömningarna. Ju fler nivåer, desto svårare att komma överens sinsemellan om vad nivåerna står för.
Anders Jönsson menar att det stora problemet med regeringens förslag är att det fokuserar just på det som forskningen visar inte fungerar när det gäller betyg. Att höja motivationen och ge information.
- Belöningsforskningen visar att människor riktar in sig efter belöningen och gör ett sämre jobb. Belöningen blir det viktiga. Energin läggs på att uppnå belöningen med så liten insats som möjligt. I skolan leder det till ett ytinriktat lärande.
Annan forskning visar hur betygen påverkar självbilden. Får man högt betyg påverkas självbilden positivt och man slutar anstränga sig för att det inte behövs. Får man lågt betyg påverkas självbilden negativt och man slutar anstränga sig för att det inte är någon idé.
- Vi får de här effekterna eftersom självbilden påverkas så kraftigt. Det är också väl belagt i feedbackforskningen inom psykologin. Riktas feedbacken mot något du gör, till exempel en uppsats, får det positiva effekter på lärandet. Men får du feedback på något som du inte kan koppla till något du gör, då kopplar du det till dig själv och då får det väldigt negativa effekter på lärandet./…/
Också föreställningen att betygen kan fungera disciplinerande sticker Anders Jönsson hål på. De som behöver disciplineras struntar för det mesta i betygen eftersom de inte tänker använda betygen för att studera vidare.
- Det enda syftet som kan fungera är urvalssyftet. Och då räcker det med betyg i nian. Varför plåga sig innan?/…/
[det är] rimligt att varje individ ska ges möjligheter att nå godkänt. Men man får räkna med att trycket på att ge godkänt kommer att vara stort, nu när konkurrensen mellan skolor är så stor och betygen används som indikatorer på skolornas kvalitet.
Men trycket kan också vara i motsatt riktning.
- Om man arbetar på en skola där många elever har dåliga kunskaper så får du problem om du skickar vidare för många av dem, säger Alli Klapp Lekholm.
- Det finns studier som visar att tolkningen av betygen beror på vilken skola man arbetar på och att betygens konsekvenser för eleverna styr lärarnas betygsättning.
Christina Cliffordson varnar för risken att använda betygen som kvalitetsindikatorer som nu görs i marknadsföringssyfte. Det är en förödande politik med det fria valet av skolor, menar hon.
- Betygen används på ett förenklat och felaktigt sätt i kampen om elever. Och det leder fram till en segregering som bara är av ondo och som leder till negativa spiraler. Att Sverige halkar efter i de internationella mätningarna tror man har att göra med att vi i praktiken håller på att få ett differentierat skolsystem. Vi är på väg mot sådana resultat som man får i länder med segregerade skolor.
Samtidigt visar forskningen att intelligensen påverkas av skolgången. Att blandade elevgrupper är positiva för kunskapsutvecklingen i gruppen. Att det uppstår så kallade kamrateffekter som skapar positiva spiraler./…/Vad kommer betygsliknande skriftliga omdömen att få för konsekvenser?
Christina Cliffordson uppfattar de betygsliknande skriftliga omdömena som något slags införande av betyg, fast man inte vågar ta steget fullt ut.
- Det verkar som om Björklund inte riktigt litar på lärarna. Den positiva effekt man eventuellt kan få är att det kan tvinga lärarna att göra en nyanserad bedömning av det eleverna presterat. Det blir mer allvar./…/
I bästa fall kan det leda till mera betygsliknande diskussioner i god anda.
- Men att man inför detta innebär inte att lärarna automatiskt blir mer nyanserade i sin bedömning. Risken finns alltid att bedömningarna inte blir genomarbetade, säger Alli Klapp Lekholm. /…/
Man måste rigga med resurser för att ta hand om det man upptäcker. Men som med allt som har med bedömning att göra kan det användas fullständigt vansinnigt och få väldigt negativa konsekvenser, säger Christina Cliffordson . /…/
De fyra intervjuade forskarna är eniga om att det nya betygssystemet kommer att kräva stora satsningar på att utveckla lärarnas bedömarkompetens. Både under lärarutbildningen och i fortbildningen. Frågan är hur mindre kommuner med bristande resurser och kompetens i de här frågorna ska klara av denna typ av kompetensutveckling.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar