”Den borgerliga regeringen satsar på dem som har det bra förspänt: de med jobb, höga löner (jodå de har fått mest skattesänkningar hittills, räknat i kronor), värdefulla hus, förmögenhet och som har lyckan av att vara friska. Det är de som fått skattesänkningarna hittills.
De tillhör ju det innanförskap som moderatledaren Fredrik Reinfeldts regering öser skattesänkningsmiljarder över.
Som av en händelse kommer skattesänkningspengarna när det blir val. De valen äger rum dels nästa år till Europaparlamentet och dels om två år, då det är riksdagsval.Nog ser det ut som om Reinfeldt och de andra borgarna försöker köpa röster. Det är väl de låga opinionssiffrorna som behöver konstgjord andning för att pumpas upp./…/
I Sverige finns två världsmästare i raserande av statsfinanser. Den ena är Thorbjörn Fälldin, som vann titeln 1982 efter sex års borgerligt regerande. Den andra är Carl Bildt, som erövrade utmärkelsen 1994 efter bara tre års statsfinansiellt förödande styre.
Fredrik Reinfeldt ser just nu, medan konjunkturen ännu är skaplig, ut att kunna undvika att hämta hem en tredje titel till sitt borgerliga block.Men om det blir en rejäl lågkonjunktur framåt 2010 kan hundratals miljarder kronor i budgetunderskott bli resultatet snabbare än en borgare hinner säga ordet skattesänkning.”
Idagens DD står det också att ”Forskare ratar regeringens skolbild", att forskning i Göteborg går på tvärs mot regeringens argument för den nya gymnasieskolan. Enligt den stämmer inte uppfattningen att andelen elever med ofullständiga betyg ökar och inte heller att avhoppen ökar på grund av alltför teoretiska kurser. Denna forskning bygger på stickprov som gjorts i svenska skolan sedan 1960-talet. Avhoppen ökade under en period i mitten av 90-talet från 11% till 24%, när man ändrade betygssystemet från sifferbetyg. Professorn i pedagogik Allan Svensson säger att de som hoppar av idag inte gör det p.g.a dåliga betyg eller att skolan skulle ha blivit för teoretisk.
Regeringen bygger alltså sin politik på saker som inte stämmer?
Lyssna på ”Simón Bolívar National Youth Orchestra.”
"Genom ett system av tidig träning och lokala orkestrar har Venezuela inte bara gett en upplyftande musikalisk upplevelse för riskungdomar, utan också skapat en orkester som är världskänd."Ja, här satsar man på problemungdomar och gör det tidigt, redan från 2-årsåldern.
Läs här också om denna orkester. Och om Simón Bolívar här.
Ja, det låter faktiskt jättebra om dem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar