Om att populistiskt spela på människors egoism och egennytta, samt om integritet och dem som säger sig vara för frihet…

Klicka på bilderna för att kunna läsa om att

"...populistiskt spela på människors egoism och egennytta för att kunna genomföra skattesänkningar."

Läs om samhälleligt bifall i ”Hitler and Hatred”, översatt till svenska, av den amerikanske neurologen Jonathan H. Pincus apropå bloggning på Alliansfritt Sverige om bok av Helena Rivière, som sitter i det utskott som bland annat beslutat om de nya sjukförsäkringsreglerna, hon som tillsammans med Gunnar Axén skrev om "Sjuka Alexandra som inte vill försörja sig själv," (vadå, respekt för människor och deras integritet?) och om hennes, i mina ögon, oerhört skrämmande människosyn. Där hon ser folk i allmänhet som parasiter och fuskare.

Och som en av kommentatorerna på bloggen Alliansfritt Sverige skrev; tar hon upp om de högavlönade som drar av för hushållsnära tjänster?

Och här kan man läsa om Dan Anderssons rapport "Ögonbindlar i stället för mer öppenhet?” förhoppningsvis så småningom även läsa själva rapporten.

Läs också bloggen Det progressiva USA om "Orwell och mobiltelefonin, nu är vi alla avlyssnade" som anknyter till artikeln ovan om arbetsgivare som diskriminerar:

"Hotet mot det öppna samhället kommer alltid från det håll vi minst anar [???].

Vem skulle t.ex. i sina vildaste fantasier ha trott att det skulle bli de svenska Allianspartierna som alltid har basunerat ut sin frihetslängtan som på bara några år har byggt upp det mest inträngande massavlyssningssystemet i svensk historia.

Ett system som är så finmaskigt och heltäckande att det skulle få DDR:s spionchef Erich Mielke och självaste Lavrentij Berija att skicka Beatrice Ask kamratliga hälsningar från var de nu befinner sig./…/

Det är säkert precis samma sak i Sverige. Det är ingenting vi kan göra åt det här. Välkommen till 1984. Och det är klart, har vi bara rent mjöl i påsen så har vi ju ingenting att oroa oss för, inte sant?"

Kristian Lundberg skildrar i boken ”Yarden” en annan sorts ofrihet, dem som har och dem som inte har i dagens Sverige. Om hur arbetsmarknaden metodiskt urholkas. Frågan kan ställas "Vad är en människa? Hur är det att vara underklass idag mot på 70- och 80-talen?"

Detta kan man läsa om hans bok:

”’Det är möjligt att mitt högmod fick mig på fall’, börjar Kristian Lundberg sin mycket raka och uppriktiga berättelse om hur han, när han blivit av med sina brödfödesarbeten som skribent, åter tvingades söka sig till det kroppsarbete som hans yrkesbana hade inletts med. Litet över fyrtio år gammal, och utan formell utbildning, inget annat än det självupprättade ’universitet’ hans egen bildningstörst har skapat.

Fångad i en snara av växande skulder och inkassobrev söker Kristian arbete på de mest skiftande platser.

Till slut får han jobb i Malmö hamn på Yarden, bland uthyrningsföretagets timanställda med sämst arbetsvillkor, ett arbete där man ständigt riskerar att bli kickad från en dag till en annan."

Man kan läsa att boken skildrar hans väg tillbaka till en tillvaro utan frihet. Se också recensionen ”Fångad mitt i fallet.”

Ja, vad är verklig frihet? Vad är verklig integritet? Vad är respekt och aktning? Finns det bara ett möjligt samhälle, eller kan vi välja vad sorts samhälle vi har/vill ha?

Göran Greider skriver i "Tak som rasar" litet provokativt och ironiskt, pillemariskt leende (??):

"Fram till i slutet av åttiotalet inspekterades takkonstruktioner av en oberoende fackman, men sedan las det över på byggherrarna. Kanske borde det ändras: Statlig byråkrati och övervakning är ofta bra."