torsdag 6 augusti 2009

Hyckleri, journalistik och strandskydd eller om att rapportera fakta - eller om jordens form…


Hemma från semestertur (då jag inte läst tidningar nämnvärt, än mindre tagit del av nyheter): Björnbrum skriver så bra om Marianne Samuelsson-affären på Gotland om att likhet inför lagen är tveksamt.

Jag undrar, och var finns alla de journalister som skulle kunna avslöja en massa liknande historier, om pösmunkar till företagare (och politiker) som helt självklart - och arrogant - kommer och ställer krav på än det ena än det andra??? Några skulle behöva sätta nageln i ögat på alla slags maktmissbrukare. Men nästan all press och media i Sverige idag är liberal!!! Så det är antagligen inte så konstigt att detta knappt existerar.

Och journalister sitter också trångt; man säljer färre och färre papperstidningar? Och så länge journalisterna har jobb så tjänar i alla fall vissa av dem ganska bra, så dessa "talar också i egen sak"? Vilket gör att de nog drar sig för att utmana makten av inte bara en utan flera anledningar? Fast detta gagnar nog ingen av oss, oavsett vår klasstillhörighet och oavsett inkomst.

Samtidigt så jagas till exempel de sjukskrivna med blåslampa. Och dessa har ingen som helst rätt att ställa några som helst krav! Har inga resurser till det heller! De med makt och pengar kan troligen också dölja utmattning mer, samt kosta på sig rehabilitering av alla olika sorter... Något Lars Weiss faktiskt skrev om i sin bok "Framgångsfällan" som kom 1998.

Man slår på dem som redan ligger!!!

Och, jo, nog är det hyckleri av alliansen angående strandskyddet – som de vill luckra upp!

Att detta handlar om en kvinnlig chef saknar nog inte heller betydelse, se Kerstin på Motvallsbloggen.

Och läs Jonna om ”Oberoende SVT.” Om hur höger- respektive vänsterdebattörer presenteras.

Paul Krugman skriver i bloggpostningen ”Shape of planet blogging” (ungefär ”Jordens-form-bloggande”) att för länge sedan skrev han att om liberaler sa att jorden var rund medan konservativa sa att den var platt skulle vi får läsa i nyhetsrubrikerna ”Planetens form: båda sidorna har en poäng.”

Men han upptäckte en ny ’vinkling’ den dag han skrev denna bloggpostning (4 augusti).

Han var försöksvis (preliminärt) schemalagd (bokad) för en TV-sändning som skulle handla om – nå, han vill inte genera de ansvariga med att berätta om vad!!

Först måste de dock hitta någon som hade motsatt syn mot Krugmans. Och det visade sig att de inte kunde göra detta! Vilket gjorde att hela denna del i TV-sändningen ställdes in. Så Krugman behövde överhuvudtaget inte komma till studion.

Fast på ett sätt så går detta bortom hans ursprungliga poäng skriver han; nämligen oviljan hos nyhetsmedia att agera skiljedomare i en kontrovers genom att faktiskt rapportera fakta. Men det verkar som om fakta inte är värda att rapportera såvida någon (annan) inte är beredd att (också) förneka dessa fakta.

Nej, man väljer vilka fakta man presenterar i media... Jag har försökt få båda våra två största (liberala!!!) tidningar, samt SVT (Fråga doktorn) att ta upp fynd i den intressanta ACE-studien med noll resultat...

Tillägg senare på dagen: Zaida Catalan skriver också jättebra om Samuelssonaffären! Om att det är lättare att sparka en kvinna. Om att storpolitik sällan handlar om sakfrågan.

"Konsten att överleva som politiker kommer genom att kunna hantera makt, prata makt och vara makt. I symbios till dessa kriterier finner du kraven på dig att vara medieexpert; att vara en tilltalande kolibri som smidigt och lätt kan flyga från ämne till ämne och liksom avdunsta politiskt kontroversiella frågor med obeskrivbart snabbtänkta (bort)förklaringar./.../

Det är en epokgörande händelse i svensk politik att Marianne Samuelsson avskedas från sin regeringsuppdrag, främst för att en landshövding har aldrig, av vad som hitintills uppdagats, avskedats på grund av en politisk skandal - trots flera stora skandaler orsakade av landshövdingar genom åren. Det som passar väl in i mallen av vem en sparkad högt uppsatt politiska ämbetsperson är - är att Marianne Samuelsson är kvinna./.../

...Marianne Samuelsson. Hon var Miljöpartiets språkrör i närmare sju år och känner mycket väl till partiets inställning till hur viktigt strandskyddet är för den biologiska mångfalden och allemansrätten. Samuelssons inställning kanske har förändrats genom åren till vilka politiska principer som kan kompromissas och inte i slutet av arbetsdagen - jag vet inte.

Men det jag vet är att Marianne Samuelsson var landshövding för Gotland, högsta regeringsämbetsman, som lät sig hunsas av storkapitalet på ön. Inspelningen av hennes uttalande visar hur stark hennes övertygelse är att storföretagare på ön bör få åka gräddfilen, utan tillstymmelse till diskussion om att Max Hansson, VD för Payex, borde kallas upp på ett samtal med landshövdingen för att, så att säga, höra hur han egentligen tänkte.

En markering, något tecken från landshövdingen om att vilja visa att storföretagare faktiskt också lyder under svensk lag - fanns inte?

Varför Marianne Samuelsson lade sig platt för storföretagaren Max Hansson kanske vi aldrig kommer att få reda på.

Det som uppenbarligen har hänt är ett skadligt kotteri mellan politiken och kapitalet, där både landshövdingen och gotlänningarna gick lottlösa ur maktspelet.

Avskedandet av Marianne Samuelsson är sakligt rätt, men frågan är om det hade hänt om hon gjort samma sak som man, som kunde sin mediala pudel och hade sitt ursprung i ett borgerligt parti. Jag tror inte det, och det är ett problem."

Och slutligen, lyssna på en fantastisk violinist:


Inga kommentarer: