Om klassisk högerpolitik, skattesänkningar och ökande klyftor, samt segregering och skolan...

läs artikeln här också.
Klicka på bilderna för att göra dem större.

Johan Ehrenberg skriver i sin ledare ”Den blåblåa veckan” bland annat att:

”Den här veckan har alliansen äntligen slutat skvätta omkring löften i medierna kring ’satsningar’ och istället har budgeten presenterats [Ja, det var det där att dutta ut om utvalda 'satsningar', innan budgeten presenterats för riksdagen].

Vid en första titt på den blir man pinsamt medveten om vilken blå mediavärld vi lever i.”/.../

Den enkla sanningen är ju att HELA UNDERSKOTTET de kommande åren beror på skattesänkningar. Statens brist på drygt 80 miljarder beror med andra ord på att de som har det bra i Sverige fått det lite bättre./…/

Borg har ensidigt gett pengar till skattesänkningar, allt annat viktigt har skurits ner.
Det är en blå budget i ordets klassiska bemärkelse. Sådant som i alla tider kallats för 'klassisk högerpolitik'. Bara i Sverige kan det presenteras som något annat.”

Och Jan Guillou säger kritiskt i intervju att den ekonomiska makten också har mediemakten, dvs den bestämmer dagordningen!

”Resultatet blir sämre informerad allmänhet, trots att den individuella yrkesskickligheten har blivit bättre. Vi borde ha en lag på att alla samhällskritiska journalister skulle vara ekonomiskt oberoende.”

Och hur används skattepengar, utan några motprestationer heller, eller några som helst regleringar - i vissa sammanhang i alla fall (det är nämligen skillnad på folk och folk)?

Läs Peter Rost i bloggningen ”Goldman Sachs accepted $10 billion in taxpayer rescue money to help it stay afloat last year. Now they’re handling out $16 billion in bonuses.” Vilket översatt blir något I stil med att

"Goldman Sachs accepterade 10 miljarder dollar (runt 70-80 miljarder svenska kronor) av skattebetalarpengar för att hålla sig flytande förra året. Nu delar de ut 16 miljarder (runt 112-128 miljarder svenska kronor)i bonusar. Är det någon som tycker att någonting är fel här?"

artikeln kan också läsas här.

artikeln kan också läsas här.

Debattörerna i den sista artikeln skriver bland annat angående skolor/friskolor:

”Varför kan man inte tillgodose alla barns behov inom en och samma skolform, som ju den finska skolan är exempel på? Vad händer i klasser där de resursstarka eleverna försvunnit, det vill säga vad händer med dem som blir kvar? Vad händer med lärandet och de flerstämmiga dialogerna? För visst är det så att allt lärande och all utveckling sker i samspel med andra - inte bara mellan dem som har samma perspektiv och begåvning?

Varje barn har sin unika sammansättning av begåvningar och behov. Som lärarutbildare (specialpedagogik respektive svenska) anser vi att alla elever har behov av att i skolan bli bekräftade och stimuleras till spännande utmaningar i flerstämmiga klassrum. Alltså undrar vi om det är pedagogiskt förenligt att samtidigt erbjuda både ökad satsning på de elever som inte har det lätt i skolan och ökad valfrihet att välja skola efter intresse och förmåga?”

I artikeln ”Rätten att välja skola sänker kunskaperna” står det:

”Friskolereformen och rätten att välja skola är en viktig förklaring till att svenska elever får allt sämre kunskaper. Det framgår av en rapport från Skolverket./…/

Skolverkets slutsats är att den svenska skolan har blivit allt mindre likvärdig och att detta påverkar den sammanlagda kunskapsnivån negativt. Valet av skola spelar en allt större roll för hur det går för den enskilde eleven. Men även familjebakgrunden.”

Sofie Wiklund skriver också i sin ledare om skolan i ”Svensk skola allt sämre”. Skolverkets rapport visar att kommunaliseringen slog fel – elever presterar sämre.

Man kan läsa om skolverkets rapport här.

Forskning visar också att ”Stryk skadar intelligensen.” Man kan läsa om detta här också i artikeln "Ny forskning visar att barn som agas har lägre IQ." Man har också visat att barn som försummas löper högre risk att utveckla övervikt.

Läs också "Apoteksstyrelsen: Hela verksamheten hotas."