Inlägg
psykohistorikern Lloyd deMause om att alla krig förs av irrationella anledningar.
Lotta Gröning har rätt i sin krönika ”Framtiden får vi fixa själva”: att vi lever i en nyliberal era i vilken alla partier och alla politiker deltar mer eller mindre, en trend de inte verkar ha någon större lust att bryta. Utom (möjligen) vänsterpartiet, som slåss för kollektiva lösningar och högre skatter. Men ingen tar vänsterpartisterna på riktigt allvar! Tvärtom hånas de.
Den här retoriken i politiken är så helig att den inte får ifrågasättas!!!
Inga politiker (eller ekonomer, utom några få undantag) undersöker på allvar vilka effekter denna lösning verkligen får! För jobben, tillväxten, inflationen eller konkurrensen. Nyliberalismen är lösningen, frälsningen. Och man varken kan eller får ifrågasätta den!! Och detta liknar inget mindre än en fundamentalistisk religion om man talar klarspråk! Dess förespråkare blir som guruer eller gudar, som varken kan eller får ifrågasättas! Nyliberalismen och dess effekter får man inte riktigt undersöka eller kritiskt granska. Vilket ytterligare förstärker att det handlar om någon slags religion.
En kommentator på en blogg jag gillar helskarpt använde begreppet masspsykos. Jag skulle kanske ännu heller vilja kalla det målmedveten och oerhört envis hjärntvätt av folk sedan flera årtionden. Hjärntvätt av människor med makt, pengar och resurser, människor som egentligen bara talar i egen sak och som inte bryr sig om andra människor eller jorden vi lever på ett jota.
Och människor ses inte som människor, utan som utgiftsposter, precis som Gröning skriver! Och så har det ju varit ett antal år. Människor ses som utbytbara delar i ett maskineri, mekanistiskt.
Ett folkförakt! Ja, förakt för svaghet!!!
Medan politikerna har fullt upp med att hålla sina riksdagsgrupper i styr (inga dissidenter här) och man prioriterar att snacka skit om motståndarna.
Resulterar i ett politikerförakt också, som bara gynnar de extrema grupperna!
Till och med pensionärerna pratar om att de vill ha skattesänkningar! Vilket förvånat mig också!
För att manipulera massorna används tekniken söndra och härska, inte bara omedvetet utan också medvetet!! Jag ser paralleller till den tidiga familjen, med mer eller mindre maktfullkomliga föräldrar… Och det är förmodligen det vi ser i politiken också.
Jag tror psykohistorikern Bob Scharf har rätt när han skriver om ledare i sin essä ”Leaders” och att de tillhör de efterblivna psykoklasserna. Att de drivs av saker som de aldrig fått eller förmodligen ens försökt bearbeta från tidigt i livet och som de inte ens nu är beredda att försöka att förstå (möjligen med ytterst enstaka undantag). De spelar ut dessa obearbetade och förnekade saker i politiken och jag tror att det ligger mycket i det Scharf skriver, att ”the most defended psycho classes tend to lead.”
Han menar att makt finns som ett försvar.
”...power exists as a defence.”Och jag tror att han har rätt.
Tillägg 5 augusti: Läs “Stations of the bubble” av Paul Krugman. Här är en som ifrågasätter Alan Greenspans lösningar - och uttalanden...
2 kommentarer:
Västtyskland blev rikt medan Östtyskland blev fattigt, Sydkorea utklassade Nordkorea, Taiwan blev rikt medan fastlands-kina stod still, iaf. tills man började liberalisera även där. Marknadsliberala Chile är idag det land i Sydamerika som högst BNP/capita, högst medellivslängd och lägst spädbarnsdödlighet. Överallt ser vi bevisen på att marknadsliberalism fungerar, medan socialistiska lösningar inte gör det. På Kuba kör man fortfarande omkring med avgasspyende amerikanska bilar från 50-talate. Inte mycket utveckling där. BNP/capita är kvar på samma nivå som för 50 år sedan.
Om du nu tycker jag var selektiv i mina exempel så kan du kolla statistik där man har delat in världens länder efter hur marknadsliberala de är (dvs låg skatt, få regleringar, starkt skydd av den privata äganderätten, få tullar, låg inflatio osv). Grön = mer marknadsliberalism. Rött = mindre.
Den stora frågan är varför man inte liberaliserar mer? Hur kan det fortfarande finnas folk som tror på socialistiska trots alla misslyckanden?
Min uppfattning efter att ha besökt USA i sommar är att Sverige har lyckats väldigt bra och att den allmänna levnadsstandarden här är HÖG fortfarande!! Och Sverige har haft (s) styre i över 40 år. VÅR variant av s-styre har varit lyckosam på MÅNGA sätt, ekonomiskt - och mänskligt, inte minst. Men nu monteras detta raskt ner. Något som startats redan för ett par årtionden sedan, men sen 2006 accelererat.
Har inte Västtyskland varit socialdemokratiskt styrt undrar jag ganska ironiskt??
Vår västeuropeiska socialdemokrati har varit något helt annat än kommunismen i de länder du räknar upp.
Och det är många som inte håller med dig om att Chile skulle vara något drömland för (alla) människor.
Skicka en kommentar