Herrskap och tjänstefolk...

om serien Herrskap och tjänstefolk här och här.

[Uppdaterad 24 augusti i slutet med bland annat ett par länkar och lätt redigerad för övrigt]. Sofie Wiklund skriver i ledaren ”Regeringen satsar och bromsar” idag att högerregeringen ska satsa 30 miljarder kronor på ”förbättringar” nästa år.

”Men satsningarna riktar sig till några./…/

… det är ett blått Sverige vi lever i. En del märker det, andra inte.

Det beror på att regeringen har en politik som skiljer ut folk. De rika i det här landet gynnas. De 220 000 rikaste får i snitt 2 000 kronor mer i månaden genom att förmögenhetsskatten slopas./…/

…regeringens politik slår hårt mot oss LO-arbetare som har ett jobb. Vi får betala mer i a-kassa, reduceringen på fackavgiften har slopats, och det kostar mer att ha bil. Till på köpet ska bensinskatten höjas. Och de flesta arbetare måste ha bil, eftersom de går på skift./…/

Tyvärr slår borgarna sönder välfärdssystemen. Och värre blir det.”

Amerikanen Arthur Silber skriver (ganska cyniskt), min snabba amatöröversättning:

”Apropå val som tomma, meningslösa övningar i politiska charader, skrev jag följande i ’I de blindas rike än en gång’:

De ledande klasserna bryr sig inte om dig eller dina synpunkter. MoveOn-fördömandet [se här också] är en aspekt av skådespelet som förs av en del av de ledande klasserna till förmån för en annan. De kan kritisera varandra på särskilt förbestämda sätt och inom vissa snävt begränsade ramar – men du får inte kritisera någon av dem på sätt som går bortom det som den ledande klassen har bestämt är acceptabelt [när jag sitter och skriver detta kommer jag av någon anledning att tänka på hur folk imponeras av arrogansen hos vissa i överklassen. I Aftonbladet fick man sätta betyg på vår högerregerings ministrar och Bildt fick högst betyg!!! Med sin överklassarrogans går han i skrämmande grad hem hos folk. Och så läste jag i wikipediaartikeln att Bildt utsåg sig själv till t.f. rektor under lärarstrejken 1966 när han gick i gymnasiet, för att undervisningen skulle fortgå trots strejken].

Din roll - och din enda roll – är att rösta på dem som erfordrat, och sedan ska du hålla tyst. Nästan alla i de ledande klasserna har identiska åsikter, men de är vanligtvis mer skickliga i att dölja detta/dessa från de tyvärr nödvändiga väljarna (nödvändiga för tillfället, under alla förhållanden nödvändiga).

Men du kanske undrar om det inte finns några principer som är djupt viktiga för dem? Svaret är odiskutabelt: Nej. Möjligen med undantag av två eller tre medlemmar av kongressen. Jag upprepar det jag sagt förut: den ledande klassen är inte lik dig och mig. Deras bekymmer är inte våra. Deras motivationer är inte våra. Deras primära, och ofta enda, bekymmer är makt: att få den, att behålla den, och att utöka den. Makt. Så är det. Det är hela saken.

Detta är knappast en hemlighet. Överväldigande bevis för alla dessa påståenden, och för alla de argument som jag fört fram i mina tidigare essäer, kan vi se runt om oss. Det är bara att ta av skygglapparna – och titta på dem.”

Silber menar att vi måste begränsa våra intellektuella undersökningar allt allvarligare (för att vi blint ska kunna tro på politiker, inom ALLA partier och schatteringar), vi är tvungna att skära av oss från allt som hotar vår osäkra tillvaro som troende. På det sättet blir vi allt dummare. Tyvärr finns det inga begränsningar för hur dumma människor kan bli i detta avseende menar han.

Vår tro på auktoriteter och vår tendens att försköna och rosenmåla tillvaron? För att överleva. Även om denna skönmålning försätter oss i ännu större trubbel?

Det som är ännu allvarligare är att detta omöjliggör varje allvarlig och meningsfull utmaning av systemet som det nu ter sig menar Silber. Han kan verkligen ha rätt i detta!! Systemet skulle verkligen behöva utmanas! Men de i makten har alla intressen att så inte sker!

Han menar att som det nu är så spelar det kanske ingen roll om Obama eller McCain blir president. På olika sätt, och ofta på identiskt sätt, kan båda dessa män vara potentiellt farliga. För tillfället är Silber osäker på vilken som representerar den största faran dock.

Men när det gäller utveckling kan vi vara säkra menar Silber: de dumma ska befolka jorden, eller det som finns kvar av den.

Och hur var det med the ruling classes paranoia?

Han avslutar:

”Bra gjort, Dumma. Och jag ser så fram emot det faktum att ni ska vara ännu dummare imorgon än ni är idag.”

Och det är detta vi ser idag i politiken här också: inom alla partier (utom möjligen v) så förs olika grader av högerpolitik. Även inom (s). Det finns inget kurage (och inget riktigt civilkurage heller) i politikerna, där de med kraft och glöd för ut sina budskap, för människan i allmänhet - och vår jord. Och inte bara för sin egen skull och för makten för dess egen skull.

Människor spelas ut mot varandra och splittras. Och detta vinner bara makten på. Ja, det är söndra och härska om gäller. Antagligen något många politiker lärt sig tidigt (kanske framförallt bland politiker till höger).

Medan jag sitter och skriver kommer jag också att tänka på en mycket äldre väninna som jag blivit oerhört häpen över ett otal gånger. Och hennes attityd mot människor med någon form av position. Något väldigt auktoritärt, en total beundran, blind, ungefär som om de står över alla andra människor och aldrig kan göra något fel. Men i andra avseenden är denna perso väldigt konventionell, fast också OERHÖRT konventionell (och häpnadsväckande fördomsfull och ganska så mycket föraktande svaghet, thockhudad, inte fingertoppskänslig - tycker jag! :-) Hon tillhör Rebeckaorden, vars syfte jag kanske inte helt fått klart, men som handlar om att "hjälpa" svaga och utsatta? Det där med välgörenhet "from above"??) Och jag har funderat hur hennes uppfostran var... "Var tyst och lyd!" Ifrågasätt inte! Och jag är så OERHÖRT väluppfostrad så jag måste spela med? Och fortsätter att umgås år ut och år in??

Och jag blev helt matt när jag igår läste en insändare/debattartikel i DD från en (m)-politiker om "Föräldraengagemang"... Tänk så bra om vi kunde beordra detta! Men vad består somligt "föräldraengagemang" i? Vi skulle behöva problematisera (!!!) detta begrepp??

DD-artikeln finns här också.

Tillägg 24 augusti: se tidigare inlägg (med länkar i dessa) om efterblivna psykoklasser och empatiunderskott.

Psykohistorikern Bob Scharf skriver i sin essä ”Leaders” att

”…de med starkast försvar [psykiskt] tenderar att leda”

och att

”...makt existerar som ett [psykiskt] försvar.”

De i störst förnekande, som också är minst benägna att ifrågasätta sig själva, är de farligaste och skadligaste ledarna på alla nivåer, inte minst om de får högst politisk makt. Och de appellerar till andra skadade individer? Och dessa kan bli (är) de allra mest fanatiska och fundamentalistiska?
De kan gå i döden för sina ledare.

Kurage har med franskans coeur, dvs. hjärta att göra. Så den som har kurage har hjärta... Och hur många politiker runt omkring oss (inte minst på nationell och global nivå och således de med störst makt) har hjärta, dvs. kurage? För om de VERKLIGEN hade, så... Jag försöker visualisera hur de då skulle reagera och vad de skulle göra. Bryta ihop?? Börja flacka med blicken?