Inlägg
Boston Tea Party.
Jag läste Esbati nu på morgonen om ”Om längtan efter paranormala fenomen” och kommentarer till detta blogginlägg och började le, det var så bra skrivet. En av kommentatorerna, Lennart (Det progressiva USA), skriver att Johan Norberg kanske kan sticka över pölen och befria amerikanerna eller i vart Wall Street.
Kerstin från Motvallsbloggen (mina kursiveringar):
”…för en propagandist som Norberg så måste det ju vara bra att en massa folk tror det han har betalt för att få dem att tro.
Det betydligt intressantare frågan om vilket politiskt ett ekonomiskt system som är det bästa för de flesta befattar han och hans själsfränder sig inte med, av förklarliga skäl. De kämpar tappert vidare på maktens sida och för maktens sak, en alltid lika beundransvärd kamp.”
Ja, verkligen beundransvärd!?? Survival of the fittest, you know! Men hur är det med den amerikanska drömmen? Var ser vi den s.k. amerikanska drömmen egentligen?
Se "Det progressiva USA" om fenomenet tea parties i "'Tea-bagging', kan amerikanerna störta Obama?"
Paul Krugman skrev också om dessa teaparties i blogginlägget ”Mörkrets Armé(y)” (i min snabba amatöröversättning):
”Aha. Så tea parties är i stor omfattning drivna av ’Frihet fungerar’, vilken huvudsakligen är Dick Armey med en massa Koch-Scaife-Bradley-Olin stöd [länk från Transparent media i ’Medborgare för en sund ekonomisk grund’!! Och vad är 'sund ekonomisk grund'?].
[och detta är inget annat än] Samma gamla vanliga, samma gamla vanliga.”
Men man försöker få dem att se ut som om de är spontant organiserade och poppar upp här och där av sig själva, som (desperata) sjävständiga reaktioner mot Obamas politik.
Läs mer om Dick Armey på "Frihet fungerar" och om "Frihet fungerar" och teparties samt om "Boston Tea Party".
Se också om (desperata?) lobbyister som planerar teaparties i ”Spontan resning? Företagslobbyister hjälper till att orkestrera radikala anti-Obama tea party protester”:
“Trots dessa försök att få denna ‘rörelse’ att verka organisk [en naturlig reaktion på något dåligt?], så är de huvudsakliga organisatörerna för de lokala händelserna i själva verket lobbyistdrivna tankesmedjor som ’Amerikaner för välstånd’ och ’Frihet fungerar’ [mina översättningar]. De två grupperna är tungt bemannade och stadda vid väldigt god kassa och de ser till att alla de logistiska och offentliga relationerna fungerar tillräckligt bra för planerandet av kust-till-kust protester.”
Så hur spontan är denna resning egentligen? Hur är det egentligen med frihet och fritt tänkande kan jag inte låta bli att undra? Hur fritt tänker vi och hur fria är vi egenligen? Vad har vi blivit hjärnvättade med det senaste decenniet inte minst?
Om "The rant of the year" eller "Årets gormande" och att vara riktigt desperat (hmmm...) se denna video:
Tillägg: se gårdagens ledare i Aftonbladet "Den amerikanska drömmen är svensk”:
”Fattigdomen håller människor tillbaka i generationer. Även i Sverige. Samtidigt tycks alltså förutsättningarna för att en person ska lyckas bryta med sin bakgrund vara bättre i vårt samhälle än andra. ’Den amerikanska drömmen’ är som mest sällsynt (eller kanske just en dröm) i sitt eget hemland.
Den sociala rörligheten är sämst i USA tätt följt av Storbritannien, Italien och Frankrike. Höga skatter och omfördelande transfereringar verkar inte hämma rörligheten i samhället. Tvärtom. Länder med mer grundtrygghetsorienterade samhällssystem uppvisar en lägre rörlighet och Linds rapport pekar mot att små inkomstskillnader kan gynna den sociala rörligheten.
Liberaler brukar säga att har alla bara lika möjligheter i teorin, är samhället rättvist. Richard Tawney har kallat det för en 'grodyngelfilosofi'. De allra flesta grodyngel blir aldrig mer än grodyngel. De kan trösta sig med att i alla fall några av dem kommer att bli grodor och komma upp på land som framgångsrika medborgare med privat förmögenhet och medlemskap i skattebetalarnas förening.
Men teorin att stora ojämlikheter disciplinerar människor att jobba sig upp på stranden trots att de börjat som grodyngel verkar inte stämma med verkligheten. Och skillnaden mellan teori och verklighet är som bekant att i verkligheten är det skillnad mellan teori och verklighet. Begränsad välfärd, låga skatter och starka ekonomiska incitament bidrar inte till att människor rör sig uppåt i inkomstfördelningen. De fastnar.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar