Inlägg
[Uppdaterad 22 november med länk till artikel av Ulla Lindqvist, LO:s vice ordförande, om att regeringen och arbetsgivarna struntar i LO-kvinnornas arbetsmiljö. Ja, kvinnors arbetsmiljö i stort? Kvinnor har drabbats hårdast de senaste 15 åren!? Ja, regeringen har demonstrerat sitt ointresse, ja, nonchalans av arbetsmiljöfrågor genom nedmontering av just dessa saker].
Två saker triggade detta blogginlägg...
Fick det återkommande nyhetsbrevet från Sunt liv i måndags och reagerade oerhört starkt - och negativt - på en av artiklarna, nämligen ”Rörlighet – trivsel, inlåsning och falsk trygghet.” Om vilken det stod:
”Suntliv.nu:s nya temaserie handlar om rörlighet i arbetslivet. Att byta jobb kan vara en fantastisk chans - eller så är det alltför skrämmande att lämna det trygga - även om man inte trivs med det.”
Jag fick en stark och obehaglig känsla: Är det det där att "tänka positivt", även om det inte sägs direkt ut??
Det där med att bli tillsagd att tänka positivt gör mig oerhört irriterad och faktiskt upprörd. Och det kändes spontant som om det är undermeningen i denna artikelserie. Någon sa så bra någonstans att man inte ska måsta tänka positivt annat än när det finns verklig anledning till det. Se detta inlägg om användande av ”ironi” och detta om känslor.
Själv är jag nog ganska lätt engagerad i en massa saker och går in för saker med liv och lust och ett stort intresse, dvs. jag kan nog ses som oerhört positiv i väldigt många sammanhang.
Men vad handlar detta om? Om människor reagerar och ifrågasätter och inte bara låter sig dribblas hit och dit, så ålägger makten en att tänka positivt eller något? Obehagligt.
Kom också att tänka på det Barbara Ehrenreich skrev för ett tag sedan om just sjukan positivt tänkande i det amerikanska samhället. Se tidigare postningar under kategorin ”positivt tänkande.”
De har rätt att nog många upplever en inlåsning på sina arbetsplatser, men som förhållandena och saker fungerar (politiska beslut), undra på om folk håller sig kvar på samma arbetsplats! Ja, för många är det nog allt annat än en fantastisk chans att ”få” byta jobb!!! Men det kanske hjälper om de ”tänker positivt”??
Och arbetslösa ska tvingas söka jobb som de inte vill ha, på arbetsplatser de inte vill arbeta,. Där de är antingen över- eller underkvalificerade. Gagnar det arbetsgivare eller våra arbetsplatser?
Dessutom berättade min svåger här ikväll om systersonen som sagts upp på sitt jobb i stort, känt företag som tillverkar bilar (på verkstadsgolv). Bandet hade stannat och två av systersonens arbetskamrater började prata i sina mobiler med varandra. Då kommer en av de högre cheferna ner på verkstadsgolvet och svär åt dem på engelska att de
”Fucking…”
kunde gå hem och att de var uppsagda! Systersonen sa då:
”Men bandet har ju stannat!”
”Du kan gå hem du också!”svarade chefen på engelska. Och facket står handfallet?? Jag försökte få tag på min systerson för att höra om jag uppfattade detta rätt, men har inte lyckats ännu. Kanske återkommer med rättelser...
Vad åstadkommer dylika chefer för arbetsmiljö och arbetsklimat?
Vi har all anledning att vara rädda om det vi har i Sverige och inte låta nedmonteringen gå ännu längre. Systersonens mormor sa att ungdomarna behandlas ungefär som slavar, trälar, livegna eller något...
Tillägg: Se Robert Sundbergs ledare ”Dags att göra upp med irrlärorna” där han skriver om regeringen som står tomhänt inför den värsta krisen sedan 30-talsdepressionen. Hos vilken tyvärr en förelagd nyliberal syn från Reagans och Thatchers dagar bitit sig fast, den era då staten sades vara problemet och inte lösningen. Sundberg tycker att det är dags att se en aktiv stat som en lösning på ekonomiska problem och att man borde göra upp med irrläror om att statsbudgeten ska underbalanseras. Han menar att tyvärr har vi nu sämsta typen av regering för att avstyra en ekonomisk kris. För det första är den en koalition av fyra partier, vilket gör att regeringen blir oflexibel att parera krisen.
Artiklarna finns också här.
Uppdatering 22 november: Se Ulla Lindqvist LO:s vice ordförande i "Regeringen och arbetsgivarna struntar i kvinnors arbetsmiljö."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar