Om den lekande människan igen…

[Uppdaterad 21 och 22 september i slutet]. Ulf Lundén skriver i ”Satsa på den lekande människan” om att det är folket som på nytt kommer att få betala via hårda nedskärningar och förlorade jobb för det som nu sker.

Han skriver också om det illusionslösa samhället, att det aldrig varit så påtagligt som nu.

Och vidare om den nya gymnasieutredningens förslag, att de estetiska ämnena inte längre ska vara obligatoriska! För vi har inte råd med dem? De är lyx? Och vi måste satsa på något som leder till något, eller vad? Som är "nyttigt", vad som nu faktiskt är "nyttigt"??

Han skriver:

”Nu ställer man kreativa uttryck i sång, bild och musik mot mätbara teoretiska kunskaper [jag skulle vilja lägga till drama och dans och kanske finns det ytterligare uttryck som jag inte kommer på nu.]/…/

…vår västerländska kultur är marknadens – inte själens hemvist på jorden.

Alla människor har rätt till flera språk. Den totalitära kommersialismen har sina exempel i talangtävlingar som Idol eller Designgalleriet på Oden-gatan i Stockholm. Reklam som påstås vara konst. Här finns inte plats för den fria, lekande människan.”

Vad bra skrivet! Och så sant. Vi behöver även de språk som kulturen bidrar med. Kunna och kanske framförallt FÅ uttrycka oss i kreativa uttryck av all slag.

Igår fanns det en artikel i DD om föreläsning med Börje Ehrstrand, rektor för den beryktade Rinkebyskolan om säger också, apropå språk att:

”Genvägen till framgång i skolan är att lära eleverna behärska ordet, därför är språk och kommunikation i alla former oerhört viktigt.”

Se tidigare inlägg om homo ludens ("den lekande människan") också Inom Reggio Emiliapedagogiken säger man att "Ett barn har 100 språk, men berövas 99 av dem."

"A child has a hundred languages but is robbed of ninety-nine. Schools and culture separate the head from the body, they force you to think without a body and to act without a head. Play and work, reality and imagination, science and the fantastic, the inside and the outside, are made into each other’s opposites.”

Min snabba, fria amatöröversättning:

“Ett barn har hundra språk, men berövas 99 av dem. Skolor och kultur skiljer huvud från kropp, de tvingar dig att tänka utan en kropp och agera utan ett huvud. Lek och arbete, verklighet och fantasi, vetenskap och det fantastiska, insidan och utsidan, görs till varandras motsatser.”

Och det är vad som kännetecknar den skolpolitik vi nu har? Eller är på väg tillbaka till?

Artiklarna finns också här.

Tillägg 21 september: Läs Maria-Pia Boëthius krönika ”En talande tystnad”om media som går maktens och elitens ärenden, Johan Ehrenberg i ”Vem tjänar på krisen?”, Ida Gabrielsson i "Där fick du, Göran Hägglund” om vårdnadsbidraget, Stefan Fölster apropå klimatet; se artikeln ”Världen tar inte slut för att vädret förändras”! Å, så skönt!!! Han tror nämligen inte att växthuseffekten går att stoppa (Sveriges insats är bara en nål i en höstack) och har skrivit en bok om detta! Så det är bara att glatt tuta och köra!!? Och slutligen se Johan Ehrenberg igen i ”Skattesänkningarnas baksida.”

Läs också Joseph Stiglitz i intervjun “The Fall of Wall Street Is to Market Fundamentalism What the Fall of the Berlin Wall Was to Communism”, dvs. “Wall Streets fall är för marknadsfundamentalismen vad Berlinmurens fall var för kommunismen”:

“Those who run the financial markets have garnered those profits on the argument they were helping manage risk and efficiently allocating capital, which is why, they said, they ‘deserved’ those high returns./…/

Even if we weren't looking at the financial turmoil, but at the level of household, national and federal debt there is a major problem. We are drowning. If we look at inequality, which is the greatest since the Great Depression, there is a major problem. If we look at stagnating wages, there is a major problem./…/

Clearly, we need not only re-regulation, but a redesign of the regulatory system. During his reign as head of the Federal Reserve in which this mortgage and financial bubble grew, Alan Greenspan had plenty of instruments to use to curb it, but failed. He was chosen by Ronald Reagan, after all, because of his anti-regulation attitudes./…/

So, first, to correct the problem we need political leaders and policymakers who believe in regulation. Beyond that, we need to put in place a new system that can cope with the expansion of finance and financial instruments beyond traditional banks.

For example, we need to regulate incentives. Bonuses need to be paid on multiyear performance instead of one year, which is an encouragement to gambling. Stock options encourage dishonest accounting and need to be curbed. In short, we built incentives for bad behavior in the system, and we got it.”

Tillägg 22 september: Läs Olle Svenninge i gårdagens ledare i Aftonbladet ”Wall Street-kapitalismen över – tid för en ny epok. Jättarna på Manhattan har inte längre framtiden för sig.”

Helle Klein skriver också ett kort blogginlägg ”Det våras för staten” att ekonomismens prästerskap predikat avregleringar och att marknaden ska vara så fri som möjligt, men att girighetens fästen nu faller ett efter ett och måste socialiseras av staten, dvs. det är vi skattebetalare som får rycka in och rädda det finansiella systemet.