Inlägg
[Uppdaterad 23 mars, se slutet av inlägget]. Ur kommentarer till Krugman i blogginlägget “Vårt fiasko bevisar vår poäng” där han skriver (i min amatöröversättning i högsta grad, översätter oerhört snabbt och det är ganska klurigt att översätta dessa texter för de skriver om saker jag inte är insatt i och jag har inte riktigt tid att kolla riktigt ordentligt vad de skriver om, men var och en kan gå till de engelska originaltexterna. Se också tidigare postning "Gravskrift över 00-talet"):
”Livet är lätt om du är konservativ. Även om konservativa misslyckas totalt när de är i maktställning, kan de vända detta och säga,
’Titta – detta bevisar vår poäng. Staten (regeringen) fungerar inte!’Men i denna debattartikel tar Gary Becker och Kevin Murphy misslyckandet som försvar (rättfärdigande) till nya höjder:
’Fokus på statliga lösningar gör en särskilt besviken när man ser till dess skrala meritlista när det handlar om att handskas med kriser i USA och många andra länder, som efterdyningarna efter orkanen Katrina och misslyckandet att effektivt slutföra kriget i Irak.'
Får jag föreslå att Becker och Murphy läser, säg denna rapport, med titeln ’Fastlimmad med GOP the Grand Old Party/Republikanska partiet - hopkokad sakkunskap bland personal som sänts till återuppbyggnaden av Irak.' [slår huvudet i bordet]”
Här några kommentatorer:
”Myten om den ödeläggande och ineffektiva staten, som Chomsky påpekar/belyser, är verktyget för de rika multinationella företagen. [Men] Staten är vårt bästa och enda försvar mot övergrepp av dessa kortsiktigt seende, vinstdrivna, privata enheter. Myten behöver avklädas.” - Stewart Springer.
”Så uppdelat som det är i Amerika, ser vi människor i USA ut att ha en gemensam svaghet – villigheten att bli hetsade/försatta i panik. Irak. Skattereduktioner (för de rika). Räddningsaktioner. De i makten skriker åt oss att vi måste agera, och agera snabbt, annars kommer hemska saker att hända – och vi går på detta.
För två eller tre år sedan, stod jag i kö till en kassa på en bank här i Oregon (en bank som är stor, men ser ut att vara solvent) när kundservicerespresentanten, som jag gillar, kom fram till mig och sa ’Paul, jag vill bara tala om för dig att vi nu erbjuder 100% huslån.’ Jag blinkade förvånat för att låta det sjunka in och svarade ’Du menar inga säkerheter?’ Hon flinade och sa ’Ja. Är det inte fantastiskt?’
/…/ jag tackade henne och stannade kvar i kön (eller ’i linje med’, för dem öster om Mississippi. Min anmärkning: detta har något med hur människor tenderar att rösta i de olika amerikanska staterna att göra?). Men, jag kommer ihåg att som varande vänster fick jag en olustig känsla av att jag kanske borde ha viskat till kassören när jag kom fram till honom ’Jag vill ta ut alla våra pengar – men säg det inte högt.’
Vi har haft denna bank i åratal därför att den alltid skött sitt jobb effektivt och korrekt (till skillnad från andra som tenderade att röra till våra konton)./…/ En 180-gradig omvändning från den gamla goda tiden när kreditansökningar gjordes under mikroskop.
Ursprunget till detta problem har varit antireglerings Reagan-Bush republikanska partiet som, precis som Wattskravallerna [i Los Angeles 1965] gjorde, skickade svärmar av tjuvar över arbetande amerikaner med förringande löften om utbyte i form av ’nedsipprings’effekter.” Paul Wertz.
”Vad än problemet är i den privata sektorn, så kommer högern att se statens agerande som roten till problemet.” Mike
Tilläg 23 mars: På Kulturhyllan i DD ur ”Sätt högern på plats!” kan vi läsa
”Hur länge ska Högeralliansens hyckleri pågå? Reinfeldt & kompani gick till val på den så kallade arbetslinjen. Nu har regeringen svängt 180 grader från valrörelsens mantra samtidigt som arbetslösheten fortsätter öka.
Nyhögern är lika med gammelhögern på 1920-talet.
Vi citerar Socialdemokraternas gamle finansminister Ernst Wigforss.
’I våra moderna samhällen möter vi bilden av en produktionsmekanism, som behärskar mänskorna i stället för att behärskas av dem. Under kriserna blir detta mera än någonsin klart, hur även de borgerliga klasser, som är kapitalets ägare och förvaltare, står rådvilla och maktlösa inför den ekonomiska ordning, de anses ha skapat och som kallas den borgerliga eller kapitalistiska.
Mot denna förödmjukande underkastelse under en ekonomisk mekanism, som är mänskornas egen skapelse, ställer socialdemokraterna det krav som förnuftiga varelser aldrig kan släppa, att mänskan skall vara herre över sina produktionsverktyg och icke dess slav.’”
Och om ”Alliansen och Ford” kan vi läsa:
”För hundra år sedan betraktades Henry Ford som en mönstergill arbetsgivare. Lönerna var höga - men också arbetstakten. Fackföreningar fick inte finns, och arbetarnas privatliv kontrollerades.
Nu har vi läst Egon Kirsch satiriska bok Paradiset Amerika (1929), där han avslöjar vad slags ’Utopia’ Detroit egentligen var. Kirsch beskriver en så långt driven rationalisering att t.o.m. sjukskrivna arbetare tvingades montera bildelar - i sjuksängen!
Osökt tänker vi på Alliansens välfärdsmodell. Sveriges främsta evangelium heter i dag ’arbetslinjen’: sjukskrivna friskförklaras per dekret och tvingas obarmhärtigt iväg till jobbet.”
I kulturartikeln ”Kulturfest för vänsterhjärtan” står också om högerextrema krafter som är mycket aktiva, spridande sitt budskap på skolor, med väl synliga dekaler litet varstans. Något man anser hör till; att stora världsdepressioner släpper loss aggressiva nationella krafter:
”De bruna rötterna hämtar sin tillväxt i ekonomiska kriser och utnyttjar människors utsatthet.”
Jo, det tror jag är sant. Men se också den amerikanske neurologen Jonathan Pincus om rasism och var den har sina alla mest ursprungliga rötter. Det han funnit fråntar på intet sätt några politiker ansvar. Kanske snarare tvärtom? Se till exempel skolpolitiken med dess hårdare tag. Är det verkligen hårdare tag vi behöver eller skulle vi behöva något helt annat?
Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engman pratade om en total brist på bostadspolitik. Politikerna ute i kommunerna har abdikerat och i praktiken överlåtit bostadspolitiken till de kommunala bostadsbolagens verkställande direktörer. Men vad var det Margaret Thatcher sa för tjugo år sedan?
”…det finns inget sådant som samhälle. Det finns enskilda män och kvinnor och det finns familjer. Och ingen regering kan göra något annat än genom människor, och människor måste ta hand om sig själva i första hand. Det är vår plikt att ta hand om oss själva och sedan också ta hand om vår granne.”
Hur var det nu med att hand om varandra? Har politiker inget ansvar för detta? Är det bara upp till oss andra samhällsmedborgare? Eller är det allas vårt ansvar, politikernas också! Som har fått vårt förtroende att sköta detta! Och jag tror att Göran Greider (bland andra) har rätt när han menar att om allt vore privat då skulle vi som enskilda individer knappt ha något inflytande. Vilket inte innebär att allt bör vara statligt!? Men det borde vara en balans, så att vi enskilda verkligen har inflytande fortfarande. Och har krafter att sätta emot privata intressen som tenderar att dominera, ta över?
Kultursidan skriver vidare om ett nyliberalt tänkande som en gång för alla har förvandlat bostad från social rättighet till en handelsvara vilken som helst. Ett bisarrt exempel på spekulationsekonomin är den snabba omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter bara ett av flera exempel på. Engman sa att detta kallas valfrihet, men undrade för vilka och vem?
”Tänk om någon skulle börja driva tanken om att småhus istället borde vara hyresvillor?”
De skriver:
”Stora nedskärningar är att vänta inom vård, skola och omsorg och lågavlönade kvinnor sparkas ut i ovisshet. Alliansens sociala experiment med höjda a-kasseavgifter såg till att en halv miljon människor hann lämna arbetslöshetskassan innan de ekonomiska krisen var ett faktum.
Alliansens skattesänkningar för hög- och medelinkomsttagarna har ökat klasskillnaderna i samhället och ytterligare minskat intäkterna för kommuner och landsting.”
PS. Helle Klein skriver på sin blogg idag om vinter och kalla vindar, om ökande utanförskap och ökande antal socialbidragstagare, om minskat skatteunderlag (p.g.a. jobbavdrag, min kommentar), tipsar om Fattigbloggen och länkar till ledarkrönika om moderaterna som banar väg för högerpopulismen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar