Om kunskap och kunskap - och skolan...

Sigbrit Franke.

Apropå våra högsta skolpolitiker och deras hyllande av (teoretisk) kunskap: Chefredaktören för Pedagogiska magasinet skriver i sin senaste ledare (s. 4-5) om Sigbrit Frankes utredning om ny lärarutbildning. Innan han började läsa den undrade han hur Franke skulle förhålla sig till…

”…den nonchalanta, ja, ibland närmast föraktfulla, inställning som hennes politiska uppdragsgivare visat mot utbildningsvetenskaplig forskning (det hade varit intressant att se reaktionerna om till exempel Maud Olofsson eller Göran Hägglund uttalat sig på liknande sätt om forskningen inom sina respektive ansvarsområden).”

Frankes ambition har varit hög; att lägga ett förslag som är ”långsiktigt hållbart” och ”som inte präglas av ”de för tillfället rådande vindarna i samhällelig och pedagogisk debatt.”

”Det är ingen dålig ambition med tanke på att det är just de ’rådande vindarna i samhällsdebatten som tagit över utbildningsdiskussionen – ofta på kollisionskurs med det som forskningen inom fältet visat./…/

Som en akademisk yrkesutbildning ska lärarutbildningen, som det brukar heta, vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men den ska inte bara, hävdar Franke i sin utredning, vara forskningsanknuten – den ska vara forskningsbaserad. Det är en betydande skärpning.

Franke ger sig till och med in i diskussionen om inre och yttre motivation som under en tid varit på tapeten i skoldebatten. Skolan har av tradition använt ’betyg, anmärkningar, kvarsittning, klander’ (känns det igen?) som medel att styra elever. Men motivationspsykologin har, noterar hon förändrat synen på eleven till ’en i grund och botten konstruktiv och nyfiken varelse.’ Undervisning och arbetsformer, konstaterar hon, ’som bygger på inre motivation är med all sannolikhet långsiktigt mer effektiva än verksamheter som huvudsakligen baseras på yttre motivation –belöningar och straff.’”

Och apropå ordning och redadebatten samt om Nannymetoder i skolan se tidigare blogginlägg om "Disciplinproblemen i skolan..." rspektive samt "Det var det där med flexibilitet igen..."

Se också tidigare inlägg om respekt och integritet, respekt, repressiva åtgärder och brist på respekt.