onsdag 28 maj 2008

Fundisar, skolan och mer om byråkratens kalla blick…

Max Weber 1917.

Göran Greider skriver i ledaren ”Klassrummet som operationssal” igår om att:

I det politiska nyhetsspråket är det självklart för många journalister att använda nedsättande beteckningar som ’fundis’ – fundamentalist – på riktigt engagerade miljöpartister, eller ’traditionalister’ på socialdemokrater som tar sin demokratiska socialism på allvar.

I helgen hörde jag SvTs KG Bergström tala om fundisar när han kommenterade Miljöpartiets kongress. Nyhetsjournalister som gör på det sättet skulle emellertid aldrig drömma om att kalla exempelvis folkpartiledaren Björklund för traditionalist eller fundamentalist, trots att beteckningen har mer fog där: han vill ju i skolpolitiken återvända till kärnan i den gamla skolan genom att anbefalla mer disciplin, högre status för lärarna och till och med främja forna tiders elittänkande.*/…/

För några dagar sedan förordade han elitklasser för särskilt begåvade matematikelever. ** Det är ju ett enastående effektivt sätt att isolera elever med olika begåvning från varandra och dessutom stärka den gammaldags bilden av att matematik som en angelägenhet för snillen. Pedagoger påpekar ofta att just det är problemet med matematikundervisningen: eleverna delas in i genier eller idioter, vilket hindrar många från att tillägna sig ämnet./…/

Hans mål tycks vara att till varje pris höja – som det heter – statusen på läraryrket. Tyvärr förmår han inte problematisera innebörden i den ambitionen./…/

Jag fruktar att Jan Björklund inte kan hålla isär frågan om de försämrade arbetsförhållandena för lärare – med för dåliga resurser och för svag pedagogiskt ledning från rektorernas sida – och frågan om lärarens sänkta status./…/

Han drog igår en halsbrytande jämförelse och menade att ingen människa vill bli opererad av en icke-behörig läkare. Nej. Men därmed har han väl också avslöjat sin grundsyn på eleverna: Helst bör de väl, som under en svår operation, sövas ner under lärandet så att de helt böjer sig för lärarens kompetens: Klassrummet som operationssal***.

Och i brev till ledarsidan med rubriken "En total brist på sympati och förnuft" står det som svar på Greiders ledare ”Byråkratens kalla blick”, skrivet av en anhörig och assistenssamordnare:

…riskerar att helt hänvisas till anhöriga eller andra insatser enligt social- och hemtjänst vilket dramatiskt begränsar individens möjligheter att leva det fria och självständiga liv med integritet som är den demokratiska rättighet som LSS, Lagen om Stöd och Service för Vissa Funktionshindrade, och LASS, Lagen om Assistansersättning, bygger på.****/…/

Om det finns något att föra till munnen eller om maten är nyttig, för varm eller för kall, tillskuren, eller till och med skadlig för individen tas inte med som väsentliga faktorer.

Försäkringskassan anger som ett argument för den nya bedömningen att rättvisa och likvärdiga förutsättningar ska råda i hela landet. Konsekvensen av Försäkringskassans strategi innebär dock i praktiken att hela det samhälleliga ansvaret för den funktionshindrades assistansbehov i många fall läggs över på kommunen. Om det är någonstans det görs olika bedömningar av en funktionshindrads status och behov av stöd och service är det inom landets alla kommuner. Följden av Försäkringskassans strategi för att skapa likvärdiga bedömningar för alla funktionshindrade blir istället den motsatta./…/

beroendet av personlig assistans helt avgörande för att leva ett bra liv. För alla dessa grupper medför Försäkringskassans agerande mycket oro och rädsla för framtiden.

I sin ledare skriver Greider att det är ledningens ansvar. Jag instämmer i princip med detta då det ytterst alltid är ledarskapets ansvar hur en organisation agerar. Däremot vill jag inte frita de tjänstemän och handläggare från ansvar som i praktiken ser till att ledningens beslut omsätts i praktisk handling./…/

måste någon gång den enskilde sätta ner foten och säga att det räcker nu. Göran Greider använder uttrycket vanvett i sin ledare. Jag vill tillägga maktlöshet, och rädsla inför vad framtiden för med sig, som känslor inför den totala brist på empati och sunt förnuft som just nu genomsyrar hela den byråkratiska maktapparaten.

Se Max Weber igen angående begreppet "auktoritet"!

*Apropå elitklasser visar forskning att blandade elevgrupper har positiva effekter på kunskapsutvecklingen i hela gruppen. Och skolforskare tror att den ökade segreringen och differentieringen nu slår igenom och också visar sig i att vi börja halka efter internationellt.

** somliga menar att både svagpresterande som högpresterade barn och ungdomar är barn med särskilda behov... Och det kan hända att "högpresterande" elever inte får tillräcklig stimulans eller utmaning i skolan? Men vad beror i så fall detta på och hur kommer man till rätta med detta? Och så är det ju också detta med duktighetsmanin...

*** Han vill ha disciplin och auktoritära lärare tillbaka? (Hann han uppleva det som född på 60-talet? Närmare bestämt 1962. Eller lärde han sig detta någon annanstans?).

**** Och hur kul är det att vara beroende av anhöriga, kan det inte vara ganska förödmjukande (och vilka tar på sig vård av anhörig ovanpå allt annat dessa tar ansvar för och också lagts på de senaste 15 åren av samhället? Vilka har inte drabbats så mycket ännu av detta)? Vissa kan och har råd att köpa sig fria från detta behov och detta ansvar? Men vilka har det inte?

Pengar saknas inte i samhället?? För ovanlighetens skull tittade jag på TV igår och såg Plus sommar. Vilket bland annat handlade om trädgård. Där visade det sig att det finns människor (och inte så få heller) som har råd att lägga ut flera miljontals kronor på att anlägga en färdig trädgård. Dvs. det finns inte så få människor som köper stora träd (hela 8 meter höga), liksom färdiga häckar osv. till sina trädgårdar. Och somliga lägger ut uppåt 10 miljoner på sina trädgårdar. Och marknaden här var visst inte dålig heller. Så nog finns det pengar i samhället (och hur är det egentligen med de s.k. nedsippringseffekterna? Egentligen. Har de som är sysselsatta inom denna bransch själva råd att köpa det de producerar till sina egna trädgårdar? I samma utsträckning som sina kunder).

Samtidigt som andra får tänka efter både en och två gånger om de ens ska ha råd att köpa ett eget hus för mindre pengar än vad andra betalar för sina trädgårdar.

Det där med proportioner...

Blogginlägg jag rekommenderar; se Do Nothing Day om "Arbeit Mact Frei" och Ett hjärta RÖTT om "Billiga tjänstehjon - ja,tack!"

2 kommentarer:

Anja sa...

Haha! Söva ner eleverna så lär dom sig mer! :) Jag det var en väldigt bra analogi! Göran Greider är bra han!

En annan sak: Om man tror att alla läkare som jobbar i sjukvården är legitimerade så är man obotligt naiv! Det finns väldigt många medicine studerande som arbetar på dispens, men exakt hur många varierar med konjunkturcyklerna. När det är ont om läkare arbetar fler under utbildningen, när det är gott om läkare färre. Jag tror att man litar så mycket på folk i vita rockar att man inte ens slås av tanken att dom kanske inte är legitimerade!!!
Men det är ju exakt likadant som det är i skolan (gissar jag). I tider med hög lärararbetslöshet är 100% av lärarna behöriga, men i tider av lärarbrist mindre än 100%.

k sa...

Jo, Greider är en frisk fläkt och han har mycket att komma med som jag gillar!! :-)

Björklund är faktiskt yngre än jag är. Jag kan inte fatta detta!! Att en växte upp senare än jag vill att barn och ungdomar ska vara tysta och lyda??? Han är faktiskt ett år yngre än mitt femte syskon!!

Funderade vidare: hur "får" (vill inte skriva "lär") man barn och unga att visa respekt, en äkta, genuin?

Och en respekt där man inte heller utplånar sig? Vilket ganska många av oss fick lära oss (särskilt vanligt bland flickor förr?).

ANDRA ytterligheten av krav på respekt (som inte är berättigad eller förtjänt) är att man kräver överdriven respekt för sig (och sitt) eller skiter i allt vad respekt heter?

Ingetdera är en bra respekt??

Ja, hur kan personer födda -62 och senare vara så gubbiga? Och hur kan det komma sig att det de äger väcker sånt vi fall hos så många?? Vad bottnar detta i?

Kolleger jag fick i början av 90-talet födda på 60-talet och nyutbildade hade åsikter om elever så jag bara gapade. Om vikten av att ställa krav, de såg inte mellan fingrarna med vad eleverna gjorde. Fast i och för sig kanske de i verkligheten inte betedde sig riktigt så...

Men jag tror inte att deras agerande beror på att de inte fått veta hut!!!

Och det där med behörighet: man KAN bi hemmablind som lärare och inte se saker som en som kommer utifrån ser.

Fast i grunden tror jag att det ärlättare att utvecklas om man har bra grundkunskaper om vd man sysslar med. Fast det är ingen garanti för att man är en bra eller lämplig lärare eller för den delen annan yrkesman.