Välsignelsen med låga skatter…

några som har superkul ihop - och på vars hemsida man kan ladda ner gratis noter! Några av dessa är kolleger till mig och Kalle Moreus var elev på en förberedande musikutbildning där jag var lärare i början av 8o-talet.

"Välsignelsen med låga skatter och fenomenet makeovermani..."

Några små funderingar så här en sommarmorgon… Apropå två vänner i två olika världsdelar och två olika länder. Två män i 50-årsåldern. Den ene 59 år, boende i Dublin på Irland, pensionerad sjökapten sedan 4 år (i förtid, p.g.a. effektivisering i hans jobb, de sorter vi sett här i Sverige). Den andre några år yngre och egen företagare (renoverar möbler och verkar väldigt duktig på det). Den senare växte upp i en familj där pappan var universitetslärare och t.o.m. dean (dekanus) på ett eller flera amerikanska universitet och han verkar verkligen inte sakna intellektuell kapacitet själv eller diverse andra talanger. Så det där med egen företagsamhet med åtföljande framgång är bara skitsnack rent ut sagt?? Den förres far var frisör, alltså inte akademiker alls eller väldigt välutbildad. Så dessa två män har olika bakgrund också.

Den förre har nybyggd lägenhet à 4 rum och kök och verkar resa en hel del på semestrar, trots att han är pensionär. Den senare jobbar sex dagar i veckan och har inte haft någon riktig semester på år och dag. Bor betydligt mer spartanskt. Och har knappt rest alls, ens i sitt eget hemland (för han har varken haft riktigt råd eller tid).

Båda dessa män är skilda (två gånger dessutom) och den äldre (irländaren) har två hemmaboende barn (à 11 respektive 14år), medan den yngre (amerikanen) har en son på 21 år som försörjer sig själv. Ändå har den med barn hemma det bättre på alla sätt verkar det (irländaren)! Och hans f.d. fru (barnens mamma) har också råd att vara ute och resa. Nyss hemkommen från New York i USA...

Jag tror att skillnaden mellan Irland och USA är att Irland har ett välfärdssystem som liknar vårt, medan USA definitivt inte har det.

Vilka vinner egentligen på låga skatter?? Är det gemene man (något som trumfats ut i debatten)?

Jag har också en släkting här i Sverige som är egen företagare (tapetserare dvs. jobbar inom nästan samma bransch som min amerikanske vän), men hon verkar ha det betydligt bättre! Och jag får en känsla av att villkoren för företagare är bättre i Sverige än i USA!! Också tvärt emot vad som hävdats! Tvärt emot allt snack om alla fantastiska entreprenörer i USA.

Min kvinnliga släkting är dessutom 15 år yngre än min manlige vän i USA…

Systemet i USA vinner bara några få på. Och ens lyckosamhet där handlar inte om bildning, intelligens, företagsamhet?? Eller ens misslyckande behöver nog inte alls handla om avsaknad av dessa saker?

Jag funderar på hur det skulle vara för min vän om han hade motsvarande företag i Sverige; om han inte skulle leva med (betydligt) högre standard, dessutom inte måsta jobba 6 dagar i veckan år ut och år in (bara periodsvis kanske) och ha tid att ha semester och då också råd att resa (om han nu känner för det)… Samt ha ett bra försäkringsskydd, som är lika för alla.

Så hur är det med det förlovade landet USA??

Jag bara undrar…

Se Benny Andersson om att betala skatt… Han lever definitivt inte dåligt trots vårt höga skattetryck? Dessutom i ett kanske många gånger bättre samhälle (fortfarande, som dock nu raskt håller på att monteras ner) på en massa sätt. Och Motvallsbloggen om ”Bolånekrisen i USA och den osynliga handen.”

Och det där med politiker som utnyttjar sin position** och/eller använder kommunens pengar på ett ganska vansinnigt sätt (bland annat i kommunstyrelser) skulle kunna bli ett ytterligare blogginlägg... Efter att ha sagt det vill jag tillägga att jag inte tror att privatisering är lösningen på detta problem. Däremot borde nog fler av oss vanligt folk reagera på olika sätt (fast politiker och arbetsgivare ser ju till att vi vanligt folk är fullt upptagna med annat, som jobb och ansvar för alla närstående upp över öronen och också fullt upptagna med att konsumera en massa "skit*," så att vi inte har tid eller ork att reagera).

* I medier, prylar... Se också sociologen Thomas Johansson i boken "Makeovermani"! Se också här.

** I direkt personlig vinning eller för närståendes vinning... Inte för medborgarnas bästa.